Som jag alltid säger, men lika skönt och härligt som det är att flytta ut på stugan i början av sommaren, lika skönt är det oftast att komma tillbaka hem till huset sen också. Det kommer liksom ofta bara en dag när man känner ”sådär, nu är vi klara för i sommar, tack för i år!”. Men, det ska sägas att i år var det faktiskt ovanligt vemodigt för den här sommaren har varit otrolig? Jag har känt ett sådant lugn i nuet, känt mig närvarande, har hunnit läsa massor med böcker, och framför allt har barnen varit otroliga. Mot oss, mot andra och med varandra. Det är det bästa jag vet, när jag märker att de blir mer och mer kompisar. När de myser, pratar, ligger nära varandra, delar med sig. Jag har verkligen njutit av att spendera tid tillsammans med dem, trots att det på sommaren verkligen handlar om mycket tid. Jag är så oerhört glad över dem och den lilla familj jag har fått.
Ni får några eftersläpande bilder från härom veckan när hela stugklanen blev bjudna till Fårön hos vänner till familjerna, för pizza, spontanbad och kvällssol. Lekstugan var städad så tjejerna fick stå där och ha glasskiosk (med riktiga glassar, som Edith konstaterade med stora ögon). De var för övrigt helt lyriska hela kvällen med massor av ”stora barn” (alltså 20-plussare utan egna barn) som ville leka, gå på upptäcksfärd, bli serverade i kiosken, hoppa studsmatta och så vidare. En fröjd att se.
Vi njöt av lummigheten på stugan och åkte hem med två pyjamasbarn i kvällssolen. Tack för att vi fick komma!
Och så var vi hemflyttade till huset igen…! I söndagskväll gick flyttlasset (ja, ett helt släp fullt av prylar, cyklar, fyrhjuling, vagnar osv) hem, och sedan levde vi i fullständigt kaos i två dagar, eftersom vi hade planerat för barnrumsprojekt där vi skulle göra Signes rum till gemensamt sovrum med egenbyggd våningssäng (bilder kommer!), samt en ordentlig skrivbordsyta för pyssel. Och Ediths rum skulle då bli ett gemensamt lekrum. Detta innebar en rätt stor omflyttning av diverse prylar och lådor, och sedan var det övrig IKEA-handling med skafferiburkar, utesoffa, stolar som skulle monteras plus då all sommarpackning.
Sa jag att det var kaos?
Men vi gick an alltså som två gnuer (ja, de går an mycket har jag hört) dag som natt med barnen som lekte mitt i allt, och sedan på tisdag erbjöd sig bästa mor och far att vara med tjejerna (ni är guld värda!) under dagen så att vi hann med massor. Bara en sådan sak som att vi också hann skrubba mattorna, för att vi fick låna en vattendammsugare? Vem gör ens det när man har tusen andra saker att göra?
Ja, sen var vi plötsligt färdiga och var helt slut. Men det var det värt, för det är så väldigt skönt att få hinna vara hemma några dagar innan höstterminen börjar om. Få hinna ha några sommardagar med bara ”lilla” familjen. Plocka blåbär. Bara hänga ute på gården. Rensa i någon rabatt. Bada i Wikströms otroliga pool. Eller som i eftermiddag, när vi packade med picknick-middag och cyklade till stranden. Oerhört vilsamt.
Sommardagarna verkligen bara rullar på. Jag är mer dygnvill än jag varit på länge, vilken dag är det? Hur mycket har vi kvar av semestern? Är det något jag behöver fixa som jag har glömt?
Men jag är också mindre stressad över det än jag varit på länge. Låter dagarna gå och bara flyta med i hur bra vi har det. Det tenderar nämligen att hända en hel del trevliga saker ändå i livet och här ute på stugan, utan att just jag vet om det flera veckor i förväg. Otroligt vilsamt.
Jag känner också (blunda nu, ni som typ just fått semester) att jag närmar mig processen att jag mentalt börjar landa i att hösten snart är igång. Nej, jag vet att vi har några veckor kvar, men det är ändå en härlig känsla när man får börja glänta lite på den mentala dörren. Börja planera barnrumsprojektet som vi tänker hinna med innan vi börjar om att jobba (älskar att göra om i barnrum!), kolla in lite höstnyheter på klädfronten, spana på sortera-skafferiet-lösningar. Jamen, ni vet. Fix inför hösten. Myyyz!
Annars fyller vi dagarna med lek, små utflykter till café, stugbesök, båtturer när vädret tillåter, fikastunder, bokläsning och barnfilmer medan regnet smattrar.
Strax efter midnatt och jag sitter kvar i stugans sken efter att de sista gästerna gått hem och vi plockat ihop presentpapper, vimplar och kakburkar. Vilken fin 2-årsdag vi har haft för vår älskade lillasyster!
Jag tänker att jag ska återkomma med ett 2-årsinlägg om henne som jag brukar försöka göra (mest för mitt egna minnes skull) men oj vad hon är underbar den här lilla människan.
Hon fattade givetvis ingenting om att dagen var i antågande, annat än att hon visar två (i bästa fall) fingrar och svarar ”tåååå” på frågan hur många år hon fyller, men vi startade i alla fall med att sjungandes Happy birthday (Ediths val) vandra ner till storstugan där vi igårkväll hade pyntat med ballonger och lagt paketen i en liten hög.
Sedan blev det givetvis invigning och lekstund.
Innan vi högg in på frukosten som vi kunde äta ute i solen.
Därefter åkte vi iväg och badade, samt preppade för dagens kalas.
Paketöppning med succépresenter hela dagen lång! Duplo, mjukisdjur, böcker (serien med Sagan om den underbara familjen kanin är ny favorit), kläder, innebandyklubbor, doktorsgrejer, spel, jamen listan kan göras lång.
Middag med kycklingtaco, mangosalsa, guacamole och gräddfil.
Vidare med efterrätten. Blir liksom alltid sugen på mer ”tantigt” fika på sommaren? Såsom småkakor och jordgubbstårta. Eller så är det bara porslinet som gör det.
Bad och lek!
Vår älskade 2-åring. Jag vill fira om och om igen, att just du kom till oss.
Det känns som att vi är ovanligt många på stugan i år, eller så beror det på att vi är ovanligt många som är lediga och sedan har det tillkommit någon respektive. Väldigt trevligt! Att tillverka ett nytt långbord till baksidan står på tur, vi ryms inte riktigt längre att äta inomhus i en av stugorna, utan nu är det utomhus som gäller. Vi är väl ungefär 15 personer till varje middag. Men ett utegym är precis färdigbyggt så snart står säkert bordet på plats också.
Det är ju Jakobs familj och Jakobs moster med familj som bor här, och familjerna turas om att ordna middag. Vilket också innebär att det är väldigt hög standard på middagarna, ingen fil-middag här inte. Det grillas, görs grytor, äts tacos och som här om dagen – surströmming. Ingen personlig favorit för vår familj kanske, men vi är glada över varmkorven som serveras till, och gör våra egna små mackor av det.
Det är fint det här, att få bo i minikollektiv några veckor varje år. Att hjälpas åt med mat och disk, kunna ansluta till någon som tränar, spelar kort eller som har värmt upp poolen. Eller bara få ligga och slumra i soffan medan man hör folk som mumlar utanför stugan. Ligga och läsa på kvällarna tills någon sticker in huvudet och säger att nu finns det te och mackor.
Bli ompysslad och också ibland få pyssla om. I precis rätt proportioner.
På tal om jag är så tillfreds i sommar så har jag också helgat mitt mål att läsa mycket böcker (vilket typ alltid är mitt mål men som det senaste somrarna inte blivit så mycket av).
Jag är till exempel färdig med utmaningen att läsa alla tolv böcker som är nominerade till Årets bok! Bra va?? Trodde där ett tag att jag inte skulle ta mig igenom dem. Men jag har läst varje ledig stund, och är helt fascinerad över att jag inför varje bok känt ”pust, just den här boken var jag inte så sugen på” men sedan ändå varit uppslukad av i stort sett varje bok?? Väldigt spännande att läsa böcker som jag inte annars hade valt. Kanske en årlig tradition, eller vad tycker ni?
Så, ska jag försöka rangordna dem efter hur bra jag tyckte de var, så vet ni i vilken ände ni ska börja?
- Där kräftorna sjunger av Delia Owens
- Nästa! av Nina Lykke
- Jägarinnan av Kate Quinn
- Bergens stjärnor av Jojo Moyes
- Ödesmark av Stina Jackson
- Mitt liv som råtta av Joyce Carol Oates
- Skuggjägaren av Camille Grebe
- Jamåhonleva av Anders Roslund
- Terapeuten av Helene Flood
- Tistelhonung av Sara Paborn
- I oxögat av Ida Andersen
- Brevvännerna av Eli Åhman Owets
Det var tur att vi hann njuta av den där härliga sol- och badveckan för senaste veckorna har det sannerligen inte varit mycket av värmen. Men oavsett väder så känner jag mig mer tillfreds än jag gjort på många somrar. Jag försöker öva varje dag för att inte stressa upp mig över att vi borde åka iväg/planera något/ordna något osv. Tittar mig runt omkring och tänker ”men just nu har vi ju det rätt bra”. Kanske är det lite av vårens påtvingade Corona-hakuna-matata som gör det lite lättare än annars, eller så är det bara för att jag är medveten om det och försöker motverka mina egna tankemönster.
Njuter också varje dag över att få vara med mina två gullhumlor, och över att jag inte är helt sluuuut och nästan gråtfärdig av trötthet på kvällarna. De är så gulliga med varandra så jag blir alldeles lycklig (givetvis med diverse arga avbrott, men merparten kompisar). Och för min energinivås del handlar det ju mest om att de helt enkelt är lite äldre nu! Leker, roar sig och underhålls otroligt mycket av farmor Lotta. Är så tacksam över den lyxen! Som här om dagen när regnet strilade ner hela förmiddagen, och jag stod inne i storstugan och bakade i timmar. Hallongrottor, bullar och maränger. Gjorde kolasås. Bara pysslade medan Lotta och tjejerna byggde duplo bredvid.
Inget mer begär jag av den här sommaren.
Har ni också sådär? Att många fraser ofta startar igång låtar i huvudet. Som ofta inte ens stämmer med orden som egentligen är med i låten, utan det är mer en rytm som gör att man tänker på en viss låt.
Ah, ni fattar. Ett sidosteg.
Jaha, hur har ni det i sommarvärmen? Själv är jag helt dygnvill, är det inte ens juli än? Och här går vi runt i supervärme och åker till stränder? Vi flyttade ut till stugan efter midsommar och har haft en härlig vecka, jag och tjejerna och Lotta (svärmor och tjejernas farmor), i väntan på att Jakob ska få semester. Eller okej, lite upp och ner ska jag ärligt säga att det varit, med bland annat en break down vid en ensamläggning för min del. Alltid halvers att bryta otroliga nätter som vi har haft just nu hemma med både superlätta läggningar och ”sovmorgon” till att det både tar längre tid på kvällen och att de vaknar tidigare.
Sedan hade jag någon form av magkatarrkänning hela dagen igår (då var det ändå otroligt skönt att ha farmor Lotta som en superunderhållare med barnen) och låg mest och sov, men idag var jag tillbaka på banan och hade en otrolig stranddag med barnen? Stranddagar är inte alltid mina favoritdagar (jag är dålig med sol och värme och sand) men i år verkar det vara en underhållare av rang. Signe håller på med sanden i all evighet och Edith är mer under vattenytan än ovanför. Och såklart, att ha med Lotta är nog hela nyckeln till strandlyckan, hehe. Sedan tog hon med Signe hem för sovning, och jag fick vara kvar med min stora tjej och möta upp kompisarna som kom dit. Perfekt värme (precis så pass blåsigt att värmen inte blir tryckande) och varmt i vattnet så att man kunde bada på riktigt och inte bara doppa sig.
Ja ni hörrni. Och sommaren har bara börjat!
