Onsdagen den 14 januari föddes så tillslut lille Harry! Och plötsligt är Lina, Lina som satte den gröna fleecen på huvudet och lät öronen sticka fram i en gräsligt rolig uppenbarelse, Lina som jag har känt hela mitt liv och Lina som jag spelade sims med i data-skrubben, plötsligt är hon MAMMA! Till en alldeles egen son!

Det är egentligen helt ofattbart. Snacka om häftigt!

Bara ett par timmar efter deras hemkomst från BB igår sprang jag och Jakob ner och snusade på det lilla livet. Gullelille Harry. Han sov mest, men jag kunde känna direkt att han tyckte om mig.

Du och jag Harry. Du och jag.

Jag har ju inte berättat för er att jag och Jakob i slutet av augusti bokade en resa till San Francisco tillsammans med Viktor och Viktoria! Det kändes liksom så långt till januari då, och plötsligt åker vi nu imorgon!! Så himlarns roligt.

Jag har alltid velat till USA, och Kalifornien känns som en plats man vill ha besökt minst en gång. Tio dagar blir vi borta och under den tiden hyr vi bil som vi bland annat har tänkt använda till en road trip mot Los Angeles. Hej kändisar i Hollywood. Här kommer jag. Emma. *drar på mig solbrillorna, lägger sjalen runt bakhuvudet och sätter mig i en cab*

Alltså jag har levt ett huvva lyxliv när det gäller resorna det här senaste året. Lyxliv!! Men ja, sen är jag pank också. Okej, inte riktigt. Men det finns en anledning till att det brukar heta att man blir ”rik på upplevelser” och inte ”rik på pengar” när man reser.

…

Hur som helst, tacksam är ordet! Nu blir det nog sista resan på ett tag, så jag ska njuuuta! Målbild med mig framför? Hollywood-skylten såklart! Eller Golden gate-bron. Eller båda.

Bilderna är tagna från Google.

Vilket otroligt händelserikt år 2014 har varit! Kanske är det ett av de mest händelserika åren i vuxen ålder? Till stor del har det varit ett fantastiskt år med nya människor, massor med härliga resor och väldigt få bekymmer. Men det har också innehållit mitt livs stora sorg. Allt på samma år, tänk ändå.

Jag tycker alltid det är roligt att läsa sammanfattningar, så här kommer mitt härliga, känslostormande och händelserika år sett från bloggen! Och ja, att göra sammanfattningar gör mig alltid nostalgisk…

Januari

Det nya året började vi i Paris vilket var helt underbart. Vänner, Disneyland, god mat och ett rejält nyårsfirande var verkligen bästa starten. Sedan var det nästan bara hem och vända, innan jag och Lina åkte på lyxresa (insåg vi när vi kom fram) till Gran Canaria, till ett uuuunderbart hotell, där höjdpunkten var delfinsafari och där vi kunde gå hur länge vi ville på zoo och länge studera alla fantastiska djur.

Jag spenderade också torsdagskvällarna på Ung kreativ som är världens bästa grej, tog ett sorgesamt farväl av jobbet på Piteå församling och gick ovetandes in i februari om vad jag skulle arbeta med under det kommande året.

Februari

I februari lekte jag med min nya ritplatta, jag funderade på hur jag skulle starta eget företag, jag åt semlor och skrev om kärleken till matchande presentpapper. Jag frilansade även som sportjournalist för första gången!

Mars

I mars fick jag till min stora glädje veta att jag hade fått vikariatet på Luleå stift! Jag gick på spa, jag tipsade om bra böcker (eftersom jag nu kunde njuta av lite ”ledighet” innan nya jobbet och därmed också hann läsa böcker) och vi var på kalas för Tim.

Jag skrev ett av mina mest lästa inlägg om att vara medlem i Svenska kyrkan och jag åkte till Hemavan med TG utan att bryta något.

Jag firade min 24-årsdag och vi fick träffa älskade Sive för första gången!

April

I april startade jag på nya jobbet och påbörjade därmed också mitt busspendlande, vi firade min pappa och jag tyckte om min familj. (OBS! Jag gillar alltid min familj, men just i april fick dom ett extra fint inlägg.) Vi firade en häärlig påsk och jag skrev om gull-Cecilia.

Maj

Den här månaden började med Israel-resa tillsammans med jobbet, och det var en fantastisk resa som jag kommer att minnas för alltid! Vi tog ett sorgligt farväl av roliga, tuffa, fina Alfons, jag joggade i neonfärgat och avslutade månaden i Stockholm där Lina droppar nyheten att hon ska ha barn!!!?”??”?!?! Detta redan så älskade barn som kommer typ NU! *biter på naglarna och dubbelkollar mobilen efter bebisbild*

Juni

I juni firar vi nationaldagen i badhusparken, vi hälsar gullemjukesöte Eddie välkommen till familjen och firade examenar av alla de slag. Lillebror Viktor fyller år, jag och Lina är stolta faddrar på Sives dop och midsommarhelgen kom och gick!

Juli

Jag påbörjade min ljuuvligt långa och varma semester, som kanske kommer att kvala in som den bästa semestern någonsin. Ever. Trist att den redan har varit… Med ganska kort varsel hittade hela familjen Larsson med respektive en vecka där vi kunde bila ner till Gotland, och det blev verkligen en supervecka. Sol, värme, härlig stuga, spel, bad och höjdpunkten – ridning!!

Augusti

Vi berättar att vi byter lägenhet under hösten, jag tar med mina stackars växter på retreat till stugan och skriver några rader om valet (och blir på grund av det erbjuden att göra ett inlägg i samarbete med Miljöpartiet…). Vi avslutar med kräftskiva på stugan!

September

Här blev det inte så mycket bloggat. I början av september åker vi på Gran-dagen tillsammans med Cecilia och Olle, och det var chockladtema på Café Tre.

Sedan händer det som inte får hända. En solig lördag förlorar vi Sive och plötsligt är inget sig likt.

Oktober

I oktober slår jag nog personligt rekord i flygturer under samma månad, och jag åker bland annat på bokmässan i jobbet. Jag åker till London och Brighton med fintjejerna och ser världens bästa musikal. Vi flyttar ut och flyttar in till mor och far, samt är på underbar förlovningsbrunch hos Anton och Hanna!

Och mitt i allt detta säger vi hej då till Sive och förstår absolut ingenting.

November

Jag och Jakob åker till Stockholm för en härlig helg, jag glömmer bort att bloggen finns och vi… förlovar oss!! Tjohoo!

December

Jag fortsätter glömma bort bloggen…. ungefär hela december, men det blir en månad med mestadels flytt! Och ja, jag skaaa visa bilder snart. Jag lovar. Kanske. Vi hinner också ha tjejfrukost och Stora Feta Julfikat hos Johanna och Fredde, innan vi slutligen landar i julledighet med fin julafton.

Nyår spenderades i Kittelfjäll med bästa gänget, och det ska faktiskt få ett eget inlägg!

Det här året är ändå ett år att vara tacksam för. Jag är tacksam för att jag har haft möjligheten att få besöka flera nya länder, jag är tacksam för hur lätt mitt liv har varit att leva och för hur många underbara människor jag får älska varje dag.

2014 kommer alltid att också ha sorgen som en skugga över sig, och att tänka på stunden när jag satt där på akuten med Sive i famnen får det alltid att kännas som om någon gör tusen nålar på hjärtat. Varenda gång. Men vad ska man göra? Jag försöker bara finnas där för dem, lätta upp och vara en del av livet som ändå fortsätter.

Tack 2014 för lärdomar, upplevelser, glädje och en stor dos kärlek! 

Vilken fin julafton vi fick! För ovanlighetens skull var vi bara tretton glada personer, men för någon som är van att fira julafton med huset fullt så var det härligt att till exempel kunna sitta och äta vid samma bord. Men sedan är det så löjligt trivsamt på våra julaftonar. Det är julfrukost med tända ljus och godis i julstrumpan (ja, det hänger fortfarande en strumpa vid eldstaden åt oss), det är julbön i EFS Bergsviken som jag var mötesledare på i år, det är julmat, Kalle Anka, spel, efterrätt och tomtebesök. Mycket trevligt!

Sedan fortsätter det med juldagsmys och lill-julafton i Arnemark med Jakobs kusiner. Idag har vi sjungit på julkonsert i Hortlax kyrka och imorgon är det släktkalas igen i Norrfjärden! Mys!

Hoppas din jul var trivsam!

Det finns ändå något läckert med att man hittar på något trevligt ett år och säger ”det häär ska bli tradition!”, och plötsligt har det gått sex år och julfrukosten med tjejerna känns lika självklart som uppesittarkvällen!

Igår klev vi alltså upp tidigt, tog oss iväg till Hortlax badhus och simmade. Eller tja. Vad blev det, simmade vi ett par vändor under två timmar? En och en halv vända kanske..? Mest flyter vi omkring i vattnet och pratar. Sedan duschar vi, åker iväg och handlar och dukar fram till en riktig brak-julfrukost med tomtegröt, rödbetssallad, lussebullar och vörtlimpa. Julklappsleken hinner vi också med. Och igår fanns det liksom inget slut på julfrukosten, utan någon droppade av, ett par andra hemvändarvänner anlände och plötsligt var det kväll och dags för julkonsert i Jävre. Tänk ändå, så trevlig en lördag kan vara!

Och det allra bästa var att jag kände första stillsamma känslan av julefrid. Tre dagar innan julafton var plötsligt listan med saker att göra överkomlig, vilket var skönt. Idag har ännu några punkter klarats av och snart kanske man kan läsa klart den där Lars Kepler-boken som jag har påbörjat. Ni måste för övrigt läsa den, det är den senaste som heter Stalker – otrooooligt obehaglig ifall man bor i hus med en mörk trädgård utanför. (Vilken tur då att jag bor i lägenhet på våning 3)

Och just ja, jag ska ju visa er vår nya lägenhet också! Men den tror jag att jag fotar imorrn, och så ska jag försöka hinna med ljuset utanför. Hoppas ni också har funnit lite julefrid!

Åååh tack så hemskt mycket för alla grattisar! Underbara ni! <3

Alltså bloggen just nu, jag som brukar mata med bloggandet just kring jul för att det finns så mycket fint och mysigt – men just nu känns det som att allt står lite på paus eftersom vi får nya lägenheten först på måndag (äntligen!!!!) och kameran ligger i någon hög bland allt annat. Och sedan är jag så väldans trött. Har ni hört talas om det tillståndet? Trötthet? Det gör i alla fall att det man mest längtar till när man öppnar ögonen på morgonen – det är ögonblicket när man får stänga dem igen på kvällen. Där emellan tycker jag mest det är bussresor till och från Luleå.

”Men Emma. Nu överdriver du faktiskt.” Okej då, det är inte hela sanningen. Där emellan är det en hel del julkörövning, planerande av julbönen på julafton i EFS Bergsviken som jag håller i, bakning, julcafé med TG, julklappsplanering, och så vidare. Som igår till exempel, då fick vi åka på 3-årskalas hos världens bästa Ralf. Som i för sig inte var särskilt förtjust i all uppmärksamhet, men är man född in i en kalasälskande släkt så är man. Det är liksom bara att vänja sig. (Det gäller dig också Jakob, trots att du borde ha vant dig för länge sedan med din släkt)

I söndags hann vi i alla fall iväg på julkyrkmarknad i Öjebyn, jag, Jakob, Cecilia, mor, Elin och Ralf. Vilket järngäng! Kransar, lussebullar, eldar och krispig kyla var dagens ledord.

Och titta! Mobilen fanns framme för att knäppa några bilder! Sicken tur va?

Och så en dag hände det. Lördagen den 15 november 2014. Han ställde sig på knä! Änglarna sjöng i himlen, djuren bugade vid lejonklippan, regnbågarna skimrade och jag – jag svarade ja!

Lite darrigt just då kanske, men det var mest för att det var så fint. Tänk att man efter åtta år tillsammans fortfarande kan bli så nervösa och pirriga inför varandra. Och just den kvällen var jag så kär i den där killen alltså. Jag är jämt kär i honom men i lördags var det som extra mycket, även innan jag visste att han skulle fria samma kväll.

”Men Emma?! Ska du inte berätta hur det gick till?” Okej då, jag kan berätta lite grann. Det började med en inplanerad middag på Järnspisen. Sedan trodde jag att vi skulle hem, men icket! Bilen stannar utanför stadshotellet och resten är historia som vi brukar säga. Svit, champagne, frukter i mängder, stort bubbelbad, bastu, hotellfrukost – och ringar! Så bra som det bara kunde bli!

Vilken tur jag har som får leva med honom. Och vilken ynnest det är att få följa en människas utveckling och framsteg på så nära håll. Man får se varandra leva genom de bästa dagarna i livet, outhärdlig sorg, ens värsta sidor, alla fantastiska egenskaper, vardagskvällarna, man får följa drömmar, förhoppningar, motgångar och förändring.

I ett helt liv! Tänka sig!

För att citera Pelle Svanslös-sången vi sjöng obehagligt forcerat och inlevelsefullt innan vi somnade igår:

Som ett nystan utan garn, som en leksak utan barn.
Det skulle jag va utan dig, ingenting utan dig.
Som en bokstav utan bok, som en tågvagn utan lok.
Det skulle jag va utan dig, ingenting utan dig.

Utan varann, skulle vi få fnatt. Utan varann,
Inte fatta ett skvatt. Inte skratta ett skratt.
Det vet varenda katt, det vet varenda katt.

Ja, och varenda människa. Vet det, alltså.

Nyförlovade!

Ett av mina moln på himlen just nu är det faktum att min externa hårddisk har kraschat. Typ 5000 bilder som har gått upp i rök och i stort sett allt material från gymnasie- och universitetstiden. Bland annat.

Jag blir så IDIOTGALET ARG på mig själv för att jag allt eftersom tog bort saker från datorn och tänkte ”det finns ju på hårddisken”, vilket innebär att de flesta filerna bara fanns på ett ställe. *slår mig själv i huvudet jättehårt med en jättehård batong av sten och diamant samtidigt som jag nyper mig själv jättehårt i armen jättelänge*

Som tur är finns ju alla bilder kvar som ligger på bloggen, samt bilderna från 2013 och 2014. Och det som är i mina fotoalbum. MEN ÄNDÅ.

Hur som helst, så måste jag ju visa filmen som Elina har klippt ihop av filmsnuttar som hon filmat från när vi var på Gotland – otroligt roligt att ha eftersom jag minns så mycket mer runt omkring också när jag tittar på den. Och film är ändå snäppet vassare än bilder när det gäller minnen!

I slutet kommer den här profilvyn där pappa rider på sin häst, man kan se hela filmen bara för det klippet. Jag skrattar högt varje gång, det ser så väldans härligt ut bara!

Film och redigering: Elina Marklund

Hjälp, hej, nu är jag här, så länge sedan jag skrev, hej. 

Den senaste veckan försvann i en väldigt trevlig Uppsala-Stockholmvecka och bloggen glömdes bort lite. Jag och Jakob tog nämligen vårt pick och pack och drog ner mot hufvudstaden i tisdags. Jag åkte vidare till Uppsala där jag skulle vara med jobbet ett par dagar, Jakob jobbade i Stockholm – och sedan sammanstrålade vi på torsdag eftermiddag för en helg i Stockholm!

Åh så bra vi har haft det, och åh så glad jag är över att våra kära vänner hade avsatt så mycket tid till att träffa oss! Vi har varit på Big brother live (Hannah jobbar med det och fixade in hela gänget på VIP-platserna, hehe), vi har ätit på supermysig fransk restaurang, vi har haft pizza- och spelkväll hos Lina och Nicke, vi har varit i Uppsala på en fantastisk gospelkonsert, jag och Lina har varit på Skansen tillsammans med Jakob som såg det som sin uppgift att skapa fotografiserien ”Emma och Lina på Skansen”…., vi har sett Interstellar på bio samt varit på caféer. Jättebra helg om ni frågar mig!

Jag tog exakt sju mobilbilder den här helgen. Det var dessa:

Sedan att det efter en kort söndagsnatt och ett långt träningspass på måndagsmorgonen kom ett rejält migränanfall som ett brev på posten, det var mindre kul. Angående träningspassen så är vi några på jobbet som är med i en åtta veckor lång träningsutmaning där vår grupp tränar med en personlig tränare och alltså – hjälp så svinigt jobbigt det är. Jag inser ju att jag har fuskat mig igenom all form av träning i 24 år, och att detta alltså är The Real Deal. Och vilken otroooolig sucker jag är för all form av beröm från denna personliga tränare. Jag vill bara att hon ska smattra på med hur bra jag är, och helst vill jag också höra att jag är mycket starkare än alla andra och att jag är den bästa elev hon någonsin har haft. Eller ja, åtminstone att jag gör bra benböj. Djupa benböj. Som ger mig en sjuuuuuk träningsvärk. Okej. Det var det med träningen. *rör på högerbenet och grimaserar när högra skinkmuskeln skriker i panik*

I övrigt har jag faktiskt hunnit med en hel del på projekt Barbiehus – och det är så grymt kul! I måndags hängde jag till exempel hemma hos mormor Anita och vi sydde allt möjligt till huset. Gardiner, lakan, sofföverdrag och så vidare. De där stunderna när vi två har suttit uppe i syrummet är verkligen stunder jag kommer att komma ihåg för alltid. Bästa mormor.

…och så var det ingen lägenhet mer! Nu är vi utflyttade. Det gick så fort och lätt allting i lördags så jag hann då inte ens vara med. 9.30 plingade hjälpen på dörren (våra familjer) och vid 14.30 var allt bortplockat, nedskruvat och ivägkört till förrådet. För ja, nu börjar ju då alltså det som jag kallar ”Den långa väntan”.

1 december får vi nycklarna till nya lägenheten, och tills dess bor vi alltså i resväska hos mor och far. Fy sjutton så jobbigt det är. Pappa tjatar hela tiden om att han vill läsa tidningen i just vårt rum och mamma säger att när man bor hemma måste man ge sin mor massage. Måltider vid fasta tider, ingen får komma hem efter 21.00 och på morgonen ska alla delta i pappas qigong – utomhus.

Hehe okej. Jag kanske överdrev på en eller två punkter. Eller tre.

Saken är den att det är ganska mysigt att bo hemma ett par veckor. Jag och Jakob har vårt lilla krypin på övervåningen och där trivs vi så bra så! Nästa vecka spenderar vi i Stockholm och vi kommer säkert hinna till Arnemark någon sväng också. Det är bara lite jobbigt med ”kappsäckandet” och att man inte vet var prylarna är.

Ja – och morgonqigongen med dessa två.

Alltså helgen som var hade jag längtat till länge! Födelsedagskalas för Jakobs syster Maja på fredagen, förlovningsbrunch för bästa vänner på lördag, sedan blev det Skeppet på lördagskvällen, tomatsoppa med Elina och Love life på söndagen, och sedan avslutade vi med kvällsfika hos mamma och pappa. Nu vill jag skriva att det är en riktig Emma-gillar-helg, men oavsett om vi bara har myst hemma eller haft massor för oss så tycker jag alltid att det är en riktig Emma-helg? Alla bra helger är Emma-helger för mig, okej?

Okej, innan vi går till förlovningsbrunchen så måste jag bara kommentera Skeppet-vistelsen på lördagskvällen. Det är perfekt när man har en vän som jobbar där så att man kan prova alla aktiviteterna, vi både äventyrsgolfade, bowlade och lekte med jaktsimulatorn. Och på allvar, jaktsimulatorn? Hur roligt?? Jag tog leksakspistolen i handen, drog på mig det tajtaste settet med svarta kläder som man kan komma på och sedan flög jag genom luften. Landade, rullade, siktade mot alla cowboys som febrilt ville se mig död. ”Vad har jag gjort er??” skrek jag medan sheriffen sköt mot mitt håll. Sheriffen log elakt med cigaretten i mungipan medan jag hjulade in bakom närmaste lastpall…

…åh så trevligt det var med förlovningsbrunch! Det är mina bästa bruncher. Så väldigt trevligt! Supergod frukost/brunch/tårta/you name it och lekar och jättebra bordssällskap. Jag skrattade så jag fick ont i huvudet. Tack Hanna och Anton, om bröllopet är i samma stil som förlovningsbrunchen så längtar jag redan jättemycket till 2016!

En lördag och söndag utan något i almanackan var ljuuuvligt. Som jag älskar att vakna upp på lördagsmorgonen och bara dra på myskläderna, göra världens bästa frukost (i lördags överträffade jag till och med mig själv) och sedan sitta och dra framför nyhetsmorgon hela förmiddagen. Jag blir liksom aldrig less?

Vid lunchtid drog vi dock på oss utekläderna och begav oss till Bergsviken där lövkrattning stod på schemat. Lövkrattning mot mat kan väl aldrig bli fel! Och när vi var klara drog herrarna iväg en sväng på innebandy, medan vi damer passade på att se Frozen.

Och tänka sig, sedan blev vi kvar hela kvällen i bara farten. Vi lekte med playmo, åt kvällsmat och avslutade sent på kvällen med ett par Besserwisser-omgångar. Jag och Jakob vann en gång, mor och far en gång (tack vare pappas plötsliga konst-kunskaper…) så alla var nöjda och glada. Eller onöjda (för att man inte vann båda) och glada, det beror på hur man ser det.

Söndagen blev… typ likadan! Hehe nä, men vi möttes upp hela familjen för middag hos mor och far, gudstjänst på kvällen och sedan kom Martin över för kvällsmat och fotboll. Helger som ger energi.