5 Nov

Små tankar

Jag vill alltid börja mina inlägg med att skriva att ”tiden bara susar iväg” hehe, men jag tror inte det behöver påpekas ännu en gång. Det var så länge sedan jag uppdaterade så jag samlar några av mina små tankar som snurrar i huvudet i punktform:

  • Vi går mot jul! Och jag är orimligt peppad på att få beställa matchande julklänningar till tjejerna, aaah – skit i genustänk, gulligt och juligt ska det vara!!
  • Mer jultänk. Julpyssel? Bakning? Julklappar? Julpynt? Belysning? Så mycket planering. Iiiih.
  • Efter en tuffare sömnperiod har jag nu haft flera barnfria stunder vilket gör sååå mycket för psyket (tack flaskan med ersättning på kvällen!), vi hade bland annat en helkväll i lördags med vänner där vi åt lyxmiddag på Kiosken, sedan har jag fått vara på bio med Lina och Hanna och se A star is born som alla pratar om. Och JA, den var bra (har lyssnat på låtar från den hela veckan) men lite mörkare än vad jag trodde?
  • Signe somnar samtidigt som Edith på kvällarna!! Jag blir tårögd varje gång. Att kunna starta läggningsprocessen med pyjamasar, blöjor, nappflaskor och sedan lägga Edith och söva Signe i vår säng och att de sover kring 20, det är maaagiskt! Edith sov absolut inte den tiden när hon var så här liten så jag är i chock. Sedan är väl nätterna halvers, inatt ammade vi många gånger så det blir rätt avbruten sömn.
  • Vi har haft vårt sista Café Tre någonsin! Efter många år har vi nu bestämt oss för att ta en paus, och det känns helt rätt. Vi avslutade storslaget i fredags med flera musikakter, massor fika och MÄNGDER av besökare! Måste ha varit närmare 250 pers. Så tacksam över allt roligt vi har haft!
  • Jag har kommit på att jag saknar smink. Tycker faktiskt att det är jätteroligt och har alltid tyckt det! Älskar liksom själva målandet. Men… inte riktigt prioriterat just nu.
  • Men på tal om att måla så fick jag världens sug när jag ser Underbara Claras läckra bilder, mysigt såhär i höstmörkret! Så idag på förmiddagen har jag och Edith haft det sådär idylliskt mysigt när Signe sov, och har suttit och målat med våra färger med musik i bakgrunden. Jag älskar att umgås med henne sådär, och blev alldeles varm av att se hur lycklig hon blev över att få måla mig i ansiktet med vattenfärgen. Älskade barn!!
  • Har bestämt mig för att ibland faktiskt göra de roliga sakerna först. Jag vill typ alltid hinna bocka av hela min lista av måsten innan jag typ sätter mig och målar, men antingen tar den listan aldrig slut eller så är man så trött när det väl är dags så att man inte ids. Det är mitt mål nu fram till jul.
  • Hur går det egentligen med regeringen..? SKOJA. Det tänker jag faktiskt ingenting på just nu.

25 Okt

Höstat

Hoho det känns alltid härligt när man balanserar på gränsen, vi fick ett ryck igår efter middagen och i mörkret var vi alla ute och lastade på lövhögarna på släpvagn, Jakob körde iväg med det, jag plockade ihop leksaker från sandlådan och sedan bytte Jakob däck på både bil och hans cykel (eftersom han cyklar till jobbet) med pannlampan som enda ljuskälla.

Och sedan vaknar man upp till det här idag:

Jojo. Inte en dag försent som man brukar säga.

Vi hade en så väldigt mysig promenad till förskolan idag, Edith var supernöjd i allmänhet och glad över snön och jag med, det knastrade så härligt och allt kändes liksom mjukt och ombonat! Julpeppen fick en rejäl skjuts.

Igårkväll lyckades vi också med bragden ”Signe sov i sovrummet” medan vi kunde sitta en stund i soffan! Det var länge sen ni. Hur jag gjorde? Jag har sett till att hon inte får ta power naps efter kl 19, sedan vid 20 ger jag hon så mycket ersättning hon bara kan äta (hon älskar det), och så umgås vi och tröttar ut ordentligt och när hon börjar bli grinig vid 21 så bäddar vi ner oss i storsängen och hon ammar och i bästa fall somnar. Då ligger hon redan varmt och med mammalukt överallt bland kudden och täcken. Sedan kommer då det kritiska skedet – jag ska lyckas ta mig därifrån. Men igår gick det! Och hon sov som en stock genom både det och sedan när jag la mig igen. Må det fortsätta!

23 Okt

Att få hjälp

Det har vänt! Vi provade i söndags med mitt ”ess i rockärmen” och gav ersättning till Signe på kvällen. Tyvärr hade hon ändå en rätt stökig sövning efteråt, men sen! Sov hon mycket bättre på natten, och vaknade bara ett par vändor för mat (där vi både kunde somna om direkt). Och igår kom Wikströms på middag och Lina diskade undan allt efteråt, och mitt i matlagningen ringde mamma och sa: ”kom hit med tjejerna ikväll och åk in till stan och ät middag med Jakob”. Alltså bara att få den frågan gjorde mig så väldigt varm inombords. Middagen var ju redan på g, men när gästerna sen hade åkt så susade vi in till stan och satt en timme och bara fikade i lugn och ro. Hann prata hela meningar med varandra. Gäspa lite i samförstånd. Sedan hämtade Jakob Edith för läggning hemma, mor och far fortsatte ha Signe och jag fick åka vidare barnfri på junta med tjejerna.

Sedan hem och hämta Signe, och hon var i perfekt fas (hade ätit mycket ersättning en stund innan, och varit vaken stor del av kvällen) så vi bara la oss i sängen och hon ammade en stund innan vi båda somnade strax efter 10. Och sov en bra natt! Utan att Jakob och Edith gav ett ljud ifrån sig!

Alltså tänk ni, vad lite hjälp kan göra. Jag kände bara att jag verkligen ska ”pass it forward” och komma ihåg hur uppskattat det är att erbjuda ett litet andningshål när andra i min närhet är slitna av olika anledningar. Så otroligt värdefullt.

Nu börjar energinivån höjas igen och därmed kommer också livsglädjen tillbaka, det är bara att inse att sömnen är så pass viktig för mig. Och vi fortsätter ladda batterierna – Edith är på förskolan och jag borde gå och sova middag på direkten men har väldigt svårt att låta bli att börja läsa Lazarus av Lars Kepler som just har kommit ut och som fanns som e-bok (!!!) att låna från bibblan. Bästa!

21 Okt

Bebisbakis

Hjälp vad trött jag är. Alltså inte som i ”gäspar hela tiden” utan som i ”deppigt slutkörd med konstant huvudvärk i bakgrunden”. Haha ja ni! Ibland är man bara en sådan småbarnsförälder-klyscha, men Signe har inga kanonnätter nu precis. Och samma gäller övriga två, Edith och Jakob (!) passar på att sova oroligt och prata i sömnen och jag är nog den enda som vaknar vid alla tillfällen som övriga tre samlar ihop vilket innebär att jag sällan sover mer än en timme i sträck. Sömntortyr för mig som är en riktig nattsovare!

Jag veeet att det inte är farligt att vara trött i perioder, men det blir så många tråkiga eftersvallningar. Dåligt tålamod, lättirriterad och sådär att man får ångest av att behöva åka iväg på saker men nästan ännu mer ångest av att ta det lugnt hemma eftersom tiden går så långsamt tills nästa stund du får sova. Eller när man känner att man trots tröttheten gruvar för natten eftersom den är ”ett enda långt pass”.

Det gör också att jag längtar tills bebistiden är förbi. Kan bli så matt av allt omhändertagande ibland, amning, bytning, sövande och vaggande. Vill bara hänga med mina barn som vanligt folk. Prata med dem, kramas och göra roliga saker. Hehe. Till skillnad från när Edith var bebis och alla andra också hade bebisar och var i samma fas och lagom trötta så är vi nu ganska själva i det här, och allt jag (tycker mig) se i flödet är ensamma kärleksweekends, biokvällar med vänner, restaurang med skötning utan att behöva oroa sig för arg kvällsbebis osv osv. Det vill säga – precis det jag drömmer om just nu.

Ah, jag vet ju att det går (rätt) fort så är bebistiden förbi och över. Ville bara skriva av mig lite.

Så! Nu kom Jakob och Edith just tillbaka så nu blir det söndagsmiddag och glass! Kolhydrater är bästa boten mot sömnbrist. Vet ni väl.

17 Okt

Tre månader

Oj va fort den här senaste månaden gick, kändes som att det var nyss jag skrev två månaders-inlägget. Nu är Signe tre månader! Den magiska gränsen när det faktiskt börjar bli lite mer bebis, och lite mindre spädbarn. Eller okej, magisk och magisk, men de tre första månaderna känns mest som läka-efter-förlossning-och-överleva-med-ny-bebis om ni fattar. Nu tycker jag ändå att det går att känna igen vissa mönster hos henne, och framför allt har ju dessa långsovningar i vagnen ute på förmiddagarna gjort mitt liv hundraelva gånger bättre senaste månaden. Hon sover ungefär fyra timmar på förmiddagen! Helt underbart är det. Dagen har som ett tydligt mönster att hon sover som längst först, sedan lite kortare eftermiddagsnap på kanske 1,5-2 timmar och sedan på kvällen är det inte alls så lätt att söva henne någon stund i vagnen (när hon grinig och verkar trött) utan då ska det bökas och skrikas i famnen tills hon plötsligt slocknar någon liten stund. Men för natten somnar hon typ samtidigt som mig (de där kvällarna själv i soffan var tydligen bara lyckoträffar), och är ofta mer eller mindre vaken där mellan 17-22 (förutom då någon arg liten sovstund i famnen, men går nästan aldrig lägga ner). Det är liiite trist, det innebär att tiden-med-Jakob-biten blir rätt lidande för tillfället. Men dagssömnen gör å andra sidan att tiden-för-Emma-biten är rätt välfylld. Så det får man ju glädjas över.

Senaste nätterna har det också varit ovanligt tjorvigt, Edith som aldrig vaknar har gråtit till ett par nätter så man har behövt stå och klappa på pannan ett tag, och Signe har inte bara ätit och somnat om utan ätit (ofta) och sedan vevat och stökat på, så vi har ibland behövt stå upp (!) och söva om henne i famnen. Och det märks, vi är rätt slitna båda två och helgen blev lite för många trevliga spelkvällar med kompisar och lite för få återhämtande power naps om man säger så.

Men det är tur att hon är så väldans söt, så direkt när hon vaknar på morgonen och strålar som solen självt mot en så är allt förlåtet (nåja, skulle säga 80 procent i alla fall) och hon har väldigt lätt till leenden under dagen, mest till mig men oftast till första bästa främlingen som glatt säger hej till henne. Hon har börjat suga på händerna (Jakob har i vanlig ordning panik över att hon ska börja suga på tummen) och vi har börjat se tecken på att hon vill rulla, men än tar hon sig inte runt.

Hon ammar på som vanligt, men jag drog mig till minnes att vi hade en period där vi gav Edith en flaska med ersättning istället på kvällen innan läggning för att hon skulle vara lite mer däckad nattetid, så jag har funderat lite på om jag skulle prova det? Minns dock inte hur gammal hon var då, tänker som att hon var lite äldre… Hon är inte så tung, väger 5370 g och är 60,9 lång.

Edith är fortfarande väldigt förtjust i henne och ”lillasyster” som hon oftast kallas är liksom bara en fullt självklar del i hennes liv. Hon vill hålla ibland, pussar mycket och vyssjar när hon gråter. Jag är så glad att den delen gått så enkelt!

Gullegulle vännen, med lilla späda kroppen som vi älskar så mycket!

16 Okt

Klimatångest

Hej ni! Just hemkommen från en långpromenad (i mina mått mätt, jag gick ”hela vägen från stan”. Vilket ju egentligen bara är knappa sex kilometer, men ja – ni fattar) i det vackra höstvädret. Härligt! Jag har varit och tagit cellprov, så det kändes som den avslutande delen i perioden ”gravid och efterkontroll”. Väldigt skönt med andra ord. Visst gör ni era cellprov?? Barnmorskan sa att många inte kommer, och det är för mig helt ofattbart. Innan man började ta cellprov var livmoderhalscancer (enligt henne) den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Det är ju gratis och tar på allvar trettio sekunder.

Nåväl, hur har ni det med klimatångesten då? Hoho? Håller ni den i schack eller? Här hemma har det varit senaste veckans ämne. Jakob har nämligen läst massa forskningsartiklar, både om hur det nu aktivt uppmanas att prata mer om klimatfrågor eftersom man vill ta bort stigmat kring ämnet (alltså okunskapen), och vad som faktiskt är de värsta miljöbovarna. Ju mer han har läst, desto mer ångest får vi. Alltså låt oss vara ärliga, det ser inte bra ut. Vi är väldigt nära att redan ha pajat all möjlighet att ändra riktning för vår planet. Och när vi väl knuffas över kanten (bildligt alltså) så utlöses den ena katastrofen efter den andra. Och det är ju rätt mörkt. Har liksom säkert många av er gjort en klassisk ”stoppa huvudet i sanden”-manöver senaste åren och helt enkelt inte velat läsa på. Man går runt med mantrat ”lite trist men det som sker, det sker!”, bara för att man inte är så sugen på att ändra något. Lite hakuna matata över det hela.

Hur som helst, bara för att ha det tydliggjort så tycker jag att inte detta ska vara ett ansvar som främst ligger på individnivå. Det främsta ansvaret måste ligga på politisk nivå om ni frågar mig. Utbilda oss mer! Tvinga oss! Låt oss som har råd betala dyrt för att vara taskiga mot miljön! Låt företag klimatkompensera! Gör det lättare för oss själva att klimatkompensera! Ah ni fattar.

Men okej, det här är ingen demonstration, så för att dra ner det på någon slags ”vi skulle ändå vilja förändra något”-nivå så har vi pratat om vad vi bör göra här hemma. Och låt oss tala klarspråk, den största miljöförändringen man kan göra hemma är att dra ner på rött kött och mejeriprodukter. Det är jag pratat om förr. Sedan är liksom konsumtion av alla de slag i grunden inte bra. Så, här hemma fick vi en nytändning på att käka mer vegetariskt igen. Har ärligt varit lite slarviga sedan min graviditet. Vi har också beställt en köttlåda från en kompis med tio kilo färs och annat, som alltså är så närproducerat man kan komma (dock fortfarande sämre miljömässigt än en avocado producerad på andra sidan jorden), och målet är att den ska räcka så länge som möjligt som enda källan till kött.

Något mer vi ska bli bättre på är att inte slänga mat! Verkligen en akilleshäl för oss. Vad är det för idé att vi gör bra mat ifall vi kastar massa små burkar med rester sen?? Vi (eller Jakob faktiskt) är kinkiga med att det gärna ska vara ”nylagat och härligt”, med ”jag är less den här maten nu”-attityd och vi blir därför dåliga på att göra om och använda på nytt. Det ska vi bli bättre på.

Sedan tänkte jag vad jag själv kan göra eftersom konsumtion är något jag tycker är lite väl roligt och bestämde mig för att jag inte ska köpa några nyproducerade kläder till mig själv inom närmsta året. Okej, förutom underkläder, strumpbyxor och möjligtvis något jeanspar. Jeans är så huvva svårt att hitta second hand tycker jag, och underkläder är det väl ingen människa som köper begagnat om man har möjlighet att välja?? Eller? När det gäller kläder är jag också sämsta typen av konsument. Jag är en spontanshoppare – som köper billiga kläder från dåliga kedjor – som inte håller någon kvalité och därför inte kan gå vidare till second hand när jag är less – och så börjar cirkeln om. Jag började med att gå igenom och rensa min egna garderob, och i lördags när jag gick på PMU så lyckades jag shoppa vinterns favoritplagg i form av en vadlång, vinröd klänning i bomull och med halvpolo för fyrtio kronor. Det fanns ju supermycket fint och fräscht! Hade kunnat köpa flera saker till om jag hade haft tid. Jag tog även med några plagg från min garderob till mormor igår som vi sydde om så att man äntligen vill ha dem, och nu är jag helt inne på att ordna en symaskin så att man faktiskt kan ändra plagg man har/hittar. Det känns som en viktig förutsättning när man ger sig in i second hand-världen. Och den här utmaningen känns verkligen kul! Är helt chockad över hur roligt jag plötsligt tycker det är att fundera kläder. Shoppingen i sig blir också mycket roligare när man ”lyckas hitta något man verkligen gillar” bland alla udda kläder, och för bara någon tio-peng.

Så, våra ändringar just nu är:

  • äta mer vegetariskt och när vi äter kött ska det vara bra kött
  • inte slänga mat
  • inte köpa nyproducerade kläder

Vilket otroligt mastodontinlägg det här blev.

Men okej. Så. Hur har ni det med klimatångesten då?

12 Okt

Vad, vad, vad

Dags för en vad-lista tycker jag, som jag såg att Underbara Clara lagt ut!

Vad stressar dig just nu? Borttappade grejer.

Vad ska du göra ikväll? Vi ska ha hemgrupp hos vänner, äta palt och diskutera bibeln! Bra kombo. Det brukar bli både en och två meningsskiljaktigheter, mycket spännande för en hela-livet-kristen att faktiskt behöva fundera ett varv till.

Vad är svårt? Att sova på nätterna eftersom Signe är förkyld och bökar på. Behövs bara någon natt så blir man så väldigt trött, gick och la mig typ nio igår. Något mer som är svårt är att hålla reda på alla höstutekläder med små vantar som tas av och tjocksockar och allt vad det är.

Vad är lätt? Att tända jättemånga ljus varje kväll.

Vad blir det för middag idag? Palt!

Vad vill du göra mer? Träna. Tro det eller ej. Börjar längta efter att kunna dra iväg en timme och antingen springa ute (värsta egentiden som förälder, haha) eller vara på pass, men jag har bestämt att det får bli först efter jul, det är svårt så länge Signe ammar och inte har regelbundna kvällar. Det är lätt att längta när man inte behöver göra det precis just nu, hehe….

Vad går du igång på? Julen! Gillar att börja fundera på julklappar och pynt, och sitta och scrolla inspiration på nätet. Skulle bara ha haft ännu lite mer pengar som man hade kunnat fladdra iväg med på diverse julrelaterade tingest.

Vad gråter du av? Inte så mycket nu faktiskt, efter en period (gravid och första veckorna efter förlossning) med väldigt mycket vardagssnyftande. Senast jag grät var för någon vecka sen när ett barn (det med tänder….) bet mig (!) och jag av ren chock, lite smärta och undertryckt ilska över tidigare situation började gråta. Gissa en liten dam som blev chockad tillbaka och rätt förtvivlad.

Vad gjorde dig arg senast? När maken för sjuttioelfte gången hade tagit min mössa till jobbet så att jag fick promenera till förskolan i höstrusket utan något som skyddade de små öronen. Jag har det inte lätt i livet, det förstår ni ju själva när ni läser vad jag behöver handskas med på daglig basis.

Vad åt du senast?  En rejäl frukost bestående av havregrynsgröt, ägg, smörgås och juice! Bästa målet på dagen.

Vad är fånigt? Att en Disneyfilm på Itunes kostar 169 kronor. Rena rama rånet.

Vad är gott? All kall dryck! Är så fruktansvärt törstig nu för tiden, vet att man kan bli det av amningen men har inte riktigt känt av det så tydligt innan. Vill drick allt; vatten, juice, mjölk, läsk! Klunka i mig i långa klunkar.

Vad är du inte? Energi till något annat än den lilla föräldraledighetsbubblan som jag befinner mig i. Ibland när jag känner mig usel över att jag inte hänger med och engagerar mig i alla mail som kommer från olika styrelsemöten eller planeringsgrupper så får jag verkligen öva på att tänka: jag har en snart tremånadersbebis – jag måste få vara lite frånkopplad ett tag! Det går inte att göra allt, vara överallt och göra alla till lags just nu. Intalar jag mig.

Vad ska du göra nu? Fortsätta mysa med mina barn som är snörvliga och se Pippi Långstrump. Hoppas regnvädret fortsätter hela dagen.

10 Okt

Vardagskväll

”Onsdaaag, vilken jättebra daaag!” som vi brukar sjunga på Öppet hus dit vi ska alldeles strax. Hur har ni det i höstljuset? Börjar läsa andras inlägg om höstdepp som smyger på och förstår inte det minsta. Nu är vi ju snart i mitten av oktober, det är fortfarande kripspiga, vackra höstdagar, och när väl november är igång så är det ju julpepp hela månaden. Hehe. Jag börjar mer och mer förstå det där med att högtider blir trevligare med barn, ser verkligen fram emot att fira jul med de här små gosebarnen. Få göra deras jular mysiga och fina!

Igår hade vi en riktig hemmakväll vilket rätt sällan händer, vi åt middag, tända ljus och brasan, lekte och Edith badade innan läggning. Jag skulle egentligen på styrelsemöte men Signe är halvförkyld och var inte riktigt i form igår, ville absolut bara vara i famnen och äta/sova i små snuttar om vartannat.Så det kändes inte så roligt att varken lämna Jakob ensam med båda barnen (matningen är ju lite svår…) eller ta med en grinig bebis. Satt och fönstershoppade via mobilen hela kvällen nästan, vill både hitta några lampor här hemma där jag tycker det är mörka hörn, en spegel till hallen, och sedan måste vi uppdatera med en vinteroverall till Edith.

Nu ska vi åka på Öppet hus och i eftermiddag blir det Messy church på Furubergskyrkan, taco, pyssel, lek och sedan en andakt, anpassat för hela familjen och supertrevligt! Kom dit om ni vill, börjar kl 17!

Huvudet ser väldigt tungt och stort ut i den här vinkeln haha, kämpa Signe – kämpa!

9 Okt

Tips på presenter till dop

Vi är inte bara bortskämda med hjälp, vi är också väldigt bortskämda med gåvor…! Signe fick hemskt mycket trevliga doppresenter, och eftersom jag själv ofta gör googlingen ”tips på presenter” så tänkte jag visa upp alla bra saker som vi fick.

Mugg från Design Letters med Signes bokstav hade jag önskat, och alla saker därifrån är ju säkra uppskattade kort om ni frågar mig. Även barnbestick som både är fina och lätta att hålla i även när de blir äldre barn, och trevligare än de i plast! Bitleksaker från Sophie the giraffe, keramiklejon!

Fin yllefilt, barnkläder och smycken tycker vi väldigt mycket om!

En senapsgul minikånken, superfin och matchar bra med Ediths oxblodsröda hehe. Och tavla från Isa form!

Eller varför inte en päronkorg? Supertrevlig!

Och så böckerna, magiskt med fina böcker! Granbergs som stod för den här högen har också väldigt god boksmak, mycket fina sagoklassiker!

8 Okt

Signes dop

Vilken härlig och fullspäckad helg vi har haft! Först fick vi fira vår favorit-Herman på kalas i lördags, och sedan var det ju då dags för Signes dop igår. Väldigt lyckat, och min absolut starkaste känsla efter den här typen av tillställningar är alltid att våra familjer verkligen hjälper till så otroligt mycket. Viktor och Sarita skötte Edith medan hon åt lunch och sov, så att vi kunde åka iväg och börja göra iordning och våra föräldrar och Jakobs systrar åkte samtidigt och hjälpte oss med att fixa lokalen, värma maten, duka, osv. Det bjöds på tomatsoppa med pasta, salami, riven ost, med focaccia-bröd som svärmor Lotta hade bakat på morgonen. Bara en sån sak! Sedan var det tårtor, fika, fruktsallad till efterrätt. Mormor hade hjälpt att baka en tårta vilket också var guld värt. Det blev bra tycker jag, allt räckte i alla fall!

Lotta och Jakobs syster Hanna hade köpt fantastiska blommor (i matchande färger med dukningen) som både fanns i små vaser på borden, och sedan en stor bukett på serveringsbordet. Underbart! Tack!!

Signe skötte sig galant under hela dopet, somnade en bit in i själva ceremonin och sedan sov hon sig igenom i stort sett hela kalaset. Älskade lilla vän. (Otroligt mysig bebistid just nu!) Edith skötte sig också bra, men hade väldigt mycket spring i benen så hon var inte framme så mycket hehe. Men jag fokuserade på den lilla damen som döptes istället för att tjata dit henne. Svärfar Lars höll i dopceremonin, pappa sjöng en sång och Jakobs systrar sjöng en annan sång. Sååå fint!

Vi var ungefär 55 stycken på dopet, väldigt roligt att så många ville komma! Älskar verkligen alla de här människorna.

Idag är jag och barnen lediga och vi har pysslat på i regnet och städat undan här hemma. Nu sover båda barnen, och jag äter tårtrester medan jag väntar på att Signe vaknar. Vilket borde vara när som helst. Sedan drar vi nog till biblioteket en sväng för att hämta ett par böcker jag har reserverat. Och sedan blir det doprester-middag med vänner här, innan det är junta ikväll! Bra dag!

Bilderna från själva dopet är fotade av Sarita, tack!!

Det här är för alla som gillar IE6 och Opera på Nintendo Wii.

Tyvärr kommer den här siten att se väldigt tråkig ut i för er så du gör nog bäst i att byta webbläsare. Chrome eller ett PS4 är mitt förslag.

Frågor på det?:)