Snurrtankar och kvällsbestyr

Oh. Pust och pä. (Som jag alltid vill skriva när det är mycket. Var kommer det ens ifrån?) Vi har en riktig ”fullt med aktiviteter på kvällarna-mycket att göra hemma-ingen tid hemma tillsammans”-period. En sådan där vecka. Ni vet. Jag har sex kvällsmöten/planeringar på sju dagar (där jag ansvarar för fika på hälften), övriga två kvällarna har vi varit på kalas, samt 50-årsfest (för moster Marlene – supertrevligt!!), vi håller på att fixa massa småfix i huset som behöver bli klara till imorgon, Jakob jobbar häcken av sig på kvällarna för att det har ”kört ihop sig”, och däremellan försöker vi andas och inte bli alltför arga på varandra för att vi är trötta/den andra inte har städat/den andra eller en själv inte har hunnit med alla punkter på listan/osv.

Men vi har utlyst undantagstillstånd fram till helgen och efter ett mindre sammanbrott igår eftermiddag så tog vi oss samman, Jakob gjorde bland annat en kanoninsats medan jag var på styrelsemöte. Och till helgen? Då har vi absolut ingenting bokat. Magiskt!!

För övrigt går jag runt och känner mig lite olustig sådär i allmänhet. Både för att januarimörkret känns lite mörkare än vanligt, men också för att det liksom snurrar massa tankar i huvudet kring allt som händer i världen. Det ligger och pyr inne i en. Känner ni samma? Låt mig lista ett par tankar:

– Donald Trump. Absolut största huvudbryandet just nu. Jag vill bara långsamt skaka huvudet och chockerat fråga hela världen ”händer detta just nu? Låter vi verkligen den här galningen bestiga en av världens mäktigaste stolar?” Det gör mig bara så matt. Jag hoppas att vi i framtiden kommer fnissa över den här ”lilla epoken då Trump var president”.

– Barnporrlagen. Har ni läst Aftonbladet och Svd´s granskning? Tiotusentals laddar ner filmer med barnporr och bara några få döms. AGERA!!!

– BB som stängs ner. Vad håller vi på med? Jag blir så otroligt frustrerad över att kvinnors hälsa alltid ska förbises, inte nog med att vi har hormonella störningar varje månad (dag?)/mens varje månad/ska bära barn i vår kropp i nio månader/kanske vara med om aborter eller missfall/ansvara för att äta p-piller och få hormonstörningar/föda ut barnet ur vår egen snippa (!!)/läka och återhämta kroppen/göra om allt igen – nu får vi inte heller plats under förlossningen utan ska gå föda-barn-i-bilen-kurser!? Det måste kunna prioriteras pengar till detta! Höj skatterna! Skit i vägrondeller, stadshus och kollektivtrafik! Det här handlar om kvinnor och barns liv.

– Människor med fanatiska åsikter. Jag har stött på flera från olika sammanhang på senaste tiden. Människor som är så otroligt säkra på sin sak och som inte kan vinnas över med argument. Människor som svarar tillbaka med ”men jag tycker så ändå”-argumentet.

”Flyktingarna kommer hit bara för att de får massa pengar” ”Nej, här är fakta, så är det inte” ”Ja, men jag tycker så ändå”.

”Trump är inte alls sexistisk, det är lögn” ”Nej, lyssna vad han säger på den här inspelningen” ”Ja, men jag tycker så ändå”.

”Feministerna vill att alla män ska dö” ”Nej, det här är vad de vill” ”Ja, men jag tycker så ändå”.

De här människorna är ju livsfarliga. Går det någonsin att nå dem?

– Glädjen över Womens march. Ryste i hela kroppen över denna enorma, fredliga, fyndiga, världsvida demonstration. Ibland bara älskar jag alla dess medsystrar som gång på gång reser sig.

Äh, jag vet inte. Så där snurrar det. Till och med för en icke-grubblare som mig själv.

Nästa inlägg ska jag ger er ett recept på blåbärsbullar som är perfekta att ha i frysen tills det kommer främmande. Bra va?