Oviljan att lämna hemmet
Nej men nu börjar det, den här otroliga oviljan att lämna hemmet, som jag alltid tycker kommer såhär innan jul. Det är väl någon slags landning efter långa höstar, för nu känns det som att allt jag vill är att elda hemma, gå runt i de mjukaste, varmaste kläderna jag har och inte sticka näsan utanför dörren annat än för någon frostig sparktur ner till affären.
Kan också ha att göra med att det är superkallt (och vackert!) här uppe.
Tror också det är för att jag känner ett starkt behov av att hinna njuta av adventstiden, som jag älskar så mycket. Av det julpyntade, varma hemmet. Av att åtaganden tar juluppehåll, stannar av.
Längtar verkligen efter jullov. Nästa torsdag checkar jag och tjejerna ut från jobb och förskola, och så får vi en hel vecka tillsammans innan julhelgen drar igång. Kanske bästa veckan på året, om ni frågar mig. Det som kan vara stressigt med julen är då förhoppningsvis förberett och klart, och kvar är antingen möjligheten att bara mysa eller lusten att göra det där julpysslet man sparade på instagram redan i november, eller baka den där julkakan som såg så god ut. Bara av lust. Annars kan man enbart dricka must och se julfilmer.
Fem arbetsdagar kvar (som nu kanske till och med verkar bli hemmajobb i stor grad, med de nygamla restriktionerna igen).
Sedan kan inget annat än glöggmys och julbjudningar få mig att lämna huset.
