Mot Göteborg
Jag vågar knappt skriva att vi ska iväg igen, men så kom jag på att jag nog inte hunnit skriva att vi var i Stockholm för ett par helger sedan? Så nu säger jag det, så att jag kan fortsätta reseskammen med att vi också då ska till Göteborg i helgen. På bröllop! Kan ni tänka er så trevligt, bröllop för två kära vänner på en ö i Göteborgs skärgård, sista helgen i maj. Här är det till att packa ner kameran, det kan jag säga er.
Men, vi kan ju också passa på att nämna hur oerhört trevligt Stockholmshelgen var, med Jakobs systrar och kusiner. Det är så fint att se hur det här gänget av människor som jag ju har följt lite såhär på avstånd sedan flera av dem gick i mellanstadiet (sjuk tanke), eftersom det är så stor skillnad på några år när man är typ 18 eller 12 år, nu plötsligt är mina vänner som jag verkligen tycker om att vara med. Och att de i sin tur fått partners som är lika härliga, och att vi nu var liksom 10 personer som hade förmånen att få vara med varandra en hel helg. Fint ändå! Och sedan kommer en sommar, där vi alla bor i storkollektiv med deras föräldrar ute på stugan. Det om något är väl ett bra tecken på att man trivs ihop?
Helgen var i alla fall magisk. Jag och Jakob anlände först själva till Stockholm kring lunch. Strosade iväg och käkade otrolig kebab på Meat On A Stick på söder, och sedan vandrade vidare till utställning på Fotografiska – bara för att vi kunde. Ni vet, sådant där man passar på att göra när man inte har smådamerna med. Sedan på kvällen mötte vi upp hela gänget på Smak, och åt av deras intressanta smak-meny. Lördagen blev också fullspäckad, med hotellfrukost och sedan Escape room. Alltså, det var så roligt? Jag är ju absolut sist på bollen med det här, men det handlar om att ens grupp (vi delade upp oss och var fyra i varje rum) kommer in i ett rum som har fullt med ledtrådar av alla de slag, och så är det en storie man ska lösa. För oss i zombie-rummet var det att vi skulle hitta botemedlet och vi hade en timme på oss, och så var vi i ett vetenskapsrum med skelettbitar, naturvetenskapliga formler, blodprover, koddosor, osv osv. Vi klarade det med dryga två minuter till godo. Kan ni gissa om vi var höga på adrenalin när vi klev ut? När man haft strömavbrott i rummet med zombisar som bankat och stönat utanför dörren i en kvart. ”De var nog inte riktiga zombisar”, tänker du. Och nej, det är en bra analys.
Nåja, vidare efter detta roliga strosade vi vidare i den underbara majsolen till en park för att käka helgens andra glass, innan vi tog oss till Globen där det var dags för hela helgens grundläggande mål och mening, nämligen Jesus Christ Superstar! Otrolig musikal fortfarande. Jag satt också så nära podiet att jag kunde sträcka mig ut och klappa både Peter Jöback och Ola Salo på smalbenet.
Kvällen avslutade med otrolig libanesisk meny på restaurang Underbar, där det bara kom fram tallrik efter tallrik med god mat, och sedan drog vi vidare till Moa´s jobb som var det coolaste kontor jag någonsin sett, där hennes kollegor hade styrt upp Eurovision-kväll. Söndagen möttes vi upp igen på Pom & Flora för utomhus-brunch där även min kära vän Hannah anslöt, och sedan var det hemfärd och det kändes som att vi har maxat två dygn.
Och, efter att ha haft mycket begränsat resande i flera år ska vi nu alltså iväg igen. Det är en väldans tur att vi har våra föräldrar i närheten, det kan jag tala om. Och två barn som är oerhört peppade på att hänga med dem.
