Nya halsband

Det droppar in någon halsbandsbeställning då och då, men periodvis kan det vara svårt att få tag i materialet vilket innebär att jag ibland får ligga lite lågt.

Men misströsta icket! Nu är lagren påfyllda och det firar vi med tre nya färger! Vad sägs om retrofärgerna mintblå, aprikos och gråblå?

Numera går det även att beställa direkt via ett formulär på sidan för halsbanden, så gå gärna in och kika ifall det finns någon eventuell julklapp som går att pricka av på listan.

(Jag undrar hur många olika färger på halsband som jag kan ge till sina nära och kära innan de lessnar? Fem? Fyra kanske…?)

Ögonblicksbild

Klockan är 07.57 nu och exakt såhär ser min vy ut:

Japp, under filten, med ljus, Nyhetsmorgon och bananpannkakor i magen. Mmmm. Älskar att vara ledig vardagar!

Idag är det verkligen inte mycket inbokat, men jag har svårt att bestämma mig för om jag ska läsa, se någon serie, hälsa på någon eller bara ligga kvar här. Så många val!

Det är i sådana här stunder som jag kan få sådana otroliga The Sims-sug? Alltså på allvar, 25 år gammal och jag kan fortfarande få extrema längt-pirr efter detta ”barnspel”. Men alltså, det kan vara så himla mysigt att köpa ett nytt tilläggsspel, gosa ner sig i soffan och sedan försvinna in i en värld av karaktärer,  karriärer, husbyggen och inredning. Timmarna bara flyger iväg!

Tror det är barnet i mig, snacka om att leka med Barbie för ”vuxna”. Hehe.

Äh, jag kan ändå inte spela eftersom jag inte har det. Får väl ringa någon vän och låna i panik. *fingrar på mobilen*

Det där med presenter

Varje år är det likadant. Där vid slutet av oktober känner jag en liten klump växa i magen. Varje år blir jag lika förvånad. Ånej, vad är det nu jag har ångest över? Vad har jag glömt? Sedan slår det mig. Jakobs födelsedag är i antågande. 

Jag som verkligen älskar presenter, både att ge och att få, har nu särdeles svårt för att hitta på något till min käre make. Han som jag ju borde känna bäst av alla! Men okej, skulle jag vara ekonomiskt oberoende så skulle det vara betydligt enklare. Apple watchar, friluftskläder i alla de märken, någon dyr klocka osv osv. Samtidigt, det blir ju inte kreativt bara för att det är dyrt…

För saken är den att Jakob inte är den som önskar sig något från en kategori. Nej, det går inte säga att ”Jakob önskar sig nya hörlurar” och så hittar man något trevligt par. Nej, Jakob vill ha just de där hörlurarna, med supermegaljud för 3 998 kr typ.

Och nej, alltså det är ju absolut inte så att uttalat han önskar sig det av mig. Ve och fasa, han skulle aldrig få för sig att komma med snobbiga önskemål, han kör hårt med ”jag önskar mig inget speciellt och kalas är inte så viktigt för mig”-stilen. Det är ju bara sådant jag snappar upp att han tittar på.

Och saken är den, att han blir ändå liksom jämnglad för allting. En receptbok? Åh, tack så mycket. En golfklubba? Nämen, jag tackar. En jorden runt-resa med fria inköp på valfri Apple-butik? Så trevligt, tacktack.

Okej. Jag förstår. Det här handlar ju egentligen om mig. Himla prestationsångest. ”Åh jag vill vara världens bästa fru med världens bästa presenter” Som att han bryr sig om presenter? Han är en fullt arbetande man med lön, vill han ha något så köper han det. Det här visar ju bara hur mycket jag bryr mig om presenter. (Hehehehe. Piiinsaaamt.) 

Äh. Jag tror ändå att jag har en idé eller två. En klassisk helt-okej-idé. Skönt att det efter hans födelsedag sen ändå är ”hela” fyra veckor kvar till jul och Jakobs julklapp……..  *hör klumpen gotta ner sig i maggropen*

Samlade brödtips

Och så var det måndag! Med en spännande vecka framför mig (som ni senare ska få veta mer om) och även höstens enda liiite kortare vecka på grund av att fredagen är halvdag innan röd dag (världens bästa med detta jobb), så känns det som att veckan kommer att gå fort.

Jag har tänkt baka bröd någon kväll här framöver, och letade efter något smarrigt recept i bloggarkivet men verkar mest hitta meningar som ”bröd är inte min grej”, så jag antar att mitt forna jag försöker säga mig något. Men äh, jag får väl baka för bakandet skull, här kommer i alla fall några favoriter i repris från bloggtiden:

Morotsbröd

Frukostbullar

Fillimpa

Sirapsrutor

Bebisfotografering och effektivitet

Tjena mittbena så effektiv jag var igår. Lagade mat, diskade undan, städade, dammsög, skurade, storhandlade till ikväll, dukade med hösttema (blev rätt mysigt, ska visa sen), marinerade kött osv osv. Klockan 21.45 lät jag min rumpa för första gången vidröra soffans tyg (ja, alltså för den kvällen). Alltså jag är en sådan duktighets-narkoman. Nej, alltså det behöver inte vara någon annan som bekräftar min duktighet, det gör jag så bra själv. Åh vad jag har varit duktig nu, kurrade jag nästintill maniskt där jag låg i soffan.

Visst är det skönt med fredag förresten? Det är rätt mycket som händer i helgen med middag ikväll, ansvara för fikaservering på ungdomsmöte, hålla i barngruppen på söndag och imorgon ska jag bland annat på föredrag med självaste Ernst som befinner sig här i staden! Och innan det ska det fikas på Ekbergs. Mmm fika på Ekbergs. 

Jag fotade ju förresten lilla Tilde förra helgen, och det var spännande! Hon ville absolut vara vaken ungefär hela tiden vilket ju är härligt eftersom man ser ögonen men det blir också väldigt spännande med alla jag-är-bebis-och-rör-mig-hela-tiden-grimaser. Hehe. Det var också som att det märktes att hon var lite äldre än Herman, trots att det bara skiljer en vecka? Hon hade liksom lite mer egen vilja och skulle absolut bara titta åt ett håll.

Gullefina Tilde! Så roligt det kommer bli att få lära känna dig!

Tre veckor för tidigt

Sådär ja. Nu kom det. Över en natt bara, såsom det ofta gör. Jag går där helt oförberedd och så plötsligt slår det till. Jul-längtet!

Och när det väl slagit klorna i mig så kan jag liksom inte värja mig. Jag vill julpyssla! Beställa material till julkort! Planera och helst göra egna julklappar! Göra julkransar och lyssna på julmusik! Men jag kan ju bara inte börja än. I mitten av november är det rimligt att släppa loss julen, men än får jag bara planera.

Vilket faktiskt inte är så bara… Det kan ju verkligen vara halva nöjet ibland. Så nu gör jag listor! Julklapparna planeras och pysslet skrivs ner. Jag googlar inspiration och vill helst göra allt i hela världen. Hehe. Någon mer därute? Inte….?

För övrigt har jag en bra dag, har lunchat med min käre far som är i Luleå, och snart ska jag hem och förbereda inför morgondagens tjääjmiddag! Det var alldeles för länge sedan om du frågar mig. Det ska bli så roligt! Vi ska göra carnita  tacos tillsammans med mangosalsa, guacamole och inlagd rödlök, och sedan blir det chokladmarängpaj till efterrätt. *torkar dreglet från mungipan*

Men framför allt ska vi snacka! Jag är inne i något pyssel-il och blev sugen på att gå all in med höstdukning. Vi får se vad som hinns med, rönnbären och de vackra höstlöven kan vara lite svåra att hitta inne i ”city”. Ja, även i Piteå. Man behöver säkert gå… flera hundra meter.

Julkorten 2013. Hur ska årets julkort se ut månntro?

Extra saftiga kanelbullar

Jag tycker verkligen inte om att göra bullar egentligen. I tanken älskar jag det, men när jag väl är i det så är det alltid kletigt och klibbigt, och det ska jäsas hit och dit – jag har liksom inte knäckt bullkoden än. Det är nämligen inte alls sådär kletigt och mixtrigt när jag sitter och tittar på när mormor gör bullar. Märkligt det där….?

Jag provade faktiskt göra sådana där kanelsnurror ni vet. Resultatet? HAHA. Fulaste bullarna ever. Gjorde fem stycken, sedan återgick jag till rulla, skära, lägga i formar. Mycket lättare.

Jag har ju inte heller hittat det där ”bästa receptet”, men det jag provade nu blev faktiskt riktigt bra! Mycket kardemumma, namnam…. Bullarna har fått idel beröm från alla sina provsmakare, så gå in och prova ifall ni ska baka!

Böcker jag vill läsa

Från mitt sommar-il med bokläsandet har jag nu haft en liten paus. Mest faktiskt sett serier på de lediga stunderna.

Men häromdagen kände jag återigen boksuget. Det finns ju nämligen flera bra böcker ute nu och jag tror bestämt att jag snart ska göra en beställning. ”Men Emma, vilka böcker vill du läsa?” Åh, tackar som frågar. 

Tid: livet är inte kronologiskt
av Alex Schulman och Sigge Eklund

Har hört mycket gott om den boken och sedan är jag ju ett troget fan av deras podcast, så den har jag höga förväntningar på. Kan hända att den är rätt djup? Vet icket.

Arvet efter dig
av Jojo Moyes

Hennes nya bok som är en fortsättning på Livet efter dig, måste läsas! Gillar hennes små fristående livsberättelser, mysiga böcker.

De förklädda flickorna i Kabul
av Jenny Nordberg

Ett reportage om en familj i Afghanistan där de efter tre flickor väljer att klä och behandla den fjärde dottern som en son, ett fenomen som förekommer just när familjerna har ett stort behov av söner. Precis min stil av bok, älskar reportage som handlar om kvinnor och deras livsöden!

Nordkorea: 9 år på flykt från helvetet
av Eunsun Kim

Känns som att jag har skrivit om den här förut? Men har i alla fall tyvärr inte läst den än, men lockas onekligen  av att läsa mer om detta slutna land.

Försoningen
av Hannah Widell och Amanda Schulman

Jag är ju Hannah och Amandas trognaste fan så denna bok är en självklarhet! Ska bli mycket spännande att läsa deras debutroman.

Åh va bra, när jag skrev det här inlägget blev jag ju jättepepp på att läsa. Vilken win-win.

Avokadosoppa med fetaost

Äter ni mycket soppa? Alltså egentligen är jag inte jätteförtjust i soppa, eller rättare sagt – jag gillar soppor och kan tycka att det är jättegott. I ungefär fem tuggor. Sedan blir man ju lätt lite less? Alla tuggor smakar ju… exakt likadant.

Men något jag gillar är när man liksom häller i något tuggmotstånd i mitten, och det gör man i det här receptet. Vilken tur! För tanken på ”varma soppor i höst” är ju ändå tilltalande. Och man ska inte underskatta mys på tankens nivå.

Du behöver (4 portioner):

• 2 bananschlottenlökar (fanns inte på vårt ICA, så vanlig schalottenlök funkade toppen)
• 1 msk olivolja
• 100 g fryst spenat
• 6 dl grönsaksbuljong
• 2 avokador
• 3 dl vatten
• salt och peppar
• 150 g fetaost
• 1 msk olivolja
• 1 dl hackade pinjenötter och mandelspån
• 50 svarta oliver

Gör såhär:

1. Skala och skiva löken. Hetta upp en kastrull med olja och bryn löken i någon minut.
2. Tillsätt spenat och buljong, och låt småkoka i 10 minuter. Häll blandningen i en matberedare eller mixa med stavmixer direkt i kastrullen.
3. Dela avokadorna (svårt i plural) och ta bort kärnorna. Gröp ur köttet och lägg i matberedaren/kastrullen.
4. Mixa till en jämn soppa och späd med vatten. Smaka av med salt och peppar.
5. Smula fetaosten grovt och lägg i en skål. Tillsätt olivolja, salt och peppar.
6. Rosta nötterna i en torr panna i några minuter. Blanda nötterna med fetaosten.
7. Hacka oliverna och blanda med fetaosten.
8. Häll upp soppan i djupa tallrikar och servera med fetaosttoppingen.

När lunchen peakar

Det här med att bo grannar med sina vänner är verkligen en toppidé. Man får liksom till umgänge med mycket mindre ansträngning och således kan man träffas oftare utan att det blir så stor grej varje gång. Toppenbra!

Som igår tillexempel, då åkte jag och Jakob och simmade på morgonen, sedan satt jag hemma vid köksbordet och rensade bilder – för att sedan vid lunchtid gå upp en våning och göra egengjord pasta med hemmagjorda köttbullar på högrev och tomatsås. Alltså? Vilken grej! Det bidde rackarns gott och nästan för lyxigt för att vara lördagslunch, men vi mumsade gladeligen i oss. Däremot tror jag inte att pasta är något jag ska göra själv varje gång vi ska äta det framöver. Tyvärr, det beror på min lata natur är jag rädd.

Bananpannkakor

Jag kan ju tyvärr inte alltid äta lyxbrunchar, men på helgerna försöker jag åtminstone äta smarriga ”vanliga” frukostar i godan ro. Och idag var ju en alldeles särskild söndag! Ni vet nog varför. Ingen kan ha missat det.

Preeeecis. Igår började Downton Abbey säsong 6 sändas på SVT. Jag vet!? Äntligen! Sista säsongen vilket innebär att jag ska suga åt mig varenda avsnitt som en svamp. En Downton Abbey-svamp.

När det är sådana högtidliga tillfällen så kräver det nästan bananpannkakor. Alltså visst inte har ni missat denna ”inne-grej”? Ja jag vet, överallt tjatas det om bananpannkakor men det är ju på riktigt världens bästa grej. 1 mosad banan, 2 ägg och eventuellt lite vaniljsocker. Vispa ihop med en gaffel i en skål. Och sedan steker du dem som vanliga amerikanska pannkakor och vips har du supergod frukost som verkligen mättar – på bara en banan och två ägg!?

Insup nu detta fantastiska en stund. 

Man kan toppa med det man har hemma, och idag blev det frusna blåbär, skivad kiwi (jag har fått dille på kiwi, har det jämt hemma) och en klick kvarg. Och kanske lite sirap, men det är inget jag tänker bekräfta.

Morgon som egentligen är natt

Jag kallar mig ju egentligen för morgonmänniska, men jag har insett att allt beror på vad man jämför med. Alla människor borde nämligen minst få sova till klockan 7 på morgonen. Klockan 7 borde vara vardagstid och klockan 8.30 borde vara helgtid. Så alla ni ”riktiga morgonmänniskor kliver upp klockan 4” kan hålla inne med era kommentarer, tackarrrr.

Eftersom jag jobbar i Luleå så ringer ju min klocka redan klockan 5 på mornarna, och då övertalar jag mig själv att jag minsann hinner även om jag sover en halvtimme till och så snoozar jag till 5.30. Men vem är den människa som är genuint pigg den här tiden? Vem är du och vad är din hemlighet!? Kliv fram! Jag skall icke skada dig! (Jo, jag kanske nyper dig lite ifall din enda hemlighet är ”född morgonmänniska”)

I morse var jag extra trött eftersom jag kom hem sent igår efter tre långa dagar med jobbet i Köpenhamn och Malmö. Tyvärr visade sig städerna från sin regniga sida, men i övrigt var det trevligt med en liten resa! I Köpenhamn åt jag förresten mitt absolut godaste mål mat, kan ni gissa? ”Det är så svårt Emma, du säger ju till varenda mål att just den typen av mål är din bästa mat, och sedan har vi allt fika på det.” Okej då. Men mitt absolut godaste är ju faktiskt brunchar. Oh så bra! Brunchen som vi tjejer åt i London på Le Pain (om jag minns rätt?) är en av toppbruncherna, och så var även denna.

Titta bara. Bröd, laxröra, skinkröra, marmelad, ostar, frukter, pannkakor med lönnsirap, smoothie, varm choklad med vispgrädde, chokladkaka. Min frukost idag? Fil.

…

 
Det känns för övrigt väldigt skönt med fredag och helgen är faktiskt rätt oplanerad, förutom imorgon kväll då jag tror att det är en konsert med mor och fars kör som mor gärna ville att jag skulle gå på (ser du mor, jag sa ju att jag skrev in det i almanackan!). Jag skulle också behöva göra en rejäl back up och rensning bland alla bilder på datorn och externa hårddisken. Och just ja, sedan ska jag ju fota en till bebis!

Hoppas du får en trevlig helg! 

Fotografiska utmaningar

Jag tycker ju om att fota och har provat att fota exempelvis både barn, evenemang och bröllop. Men något jag inte har provat är nyfödisar, och tänka sig  att när man då plötsligt har en bebis i familjen så var ju steget inte långt till att ”erhm, skulle man eventuellt kunna få prova att fota lille Hermanolito”? (Vi jobbar på det här med naturliga smeknamn för Herman när man vill gulla med honom lite sådär extra, hittills har jag provat Hermis men nu ville jag gå på något mer Italien-inspirerat. Vet inte om det känns hundraprocentigt.)

Hans mor och far var inte sena att haka på, så häromdagen var fotosessionen ett faktum! När man fotar nyfödisar är det rätt viktigt att de är just nyfödda, i alla fall om man vill kunna styra deras små kroppar och armar rätt fritt – de tenderar nämligen att skapa sig en egen vilja synnerligen fort. Jag vet, det där med egen vilja känns överreklamerat men vad gör man…?

Han envisades länge med att befinna sig i ett halv-läge, inte vaken och inte sovande. Han ville nämligen ha ett enda vakande öga öppet och jag vet inte, men just det uttrycket gör sig inte riktigt på bild. *cRAzy eYE YoU KNow* Men när han väl hade somnat så skötte han sig mycket exemplariskt!

Ljuvliga lilla bebiskropp!

Familjedag hos Larsson

Och så var det dags för den årliga familjedagen med höstfix! Okej, vi har ju rätt ofta familjedagar men en gång varje höst så är det liksom specifikt en höst-fixar-dag. Det gäller att ha många etiketter på dagarna så att man inte bara ”hänger med familjen” alltför ofta. Det skulle ju inte se bra ut. ”Vad har ni gjort i helgen? Vi har bara haft en vanlig dag med familjen.” Det hör ni ju själva.

En sådan dag innebär i alla fall att det krattas, trimmas, byts till vinterdäck, grillas på muurikkan, leks och promeneras. Allt i valfri ordning. Detta ska då göras av hela familjen, vilket numera innebär 8 vuxna, 1 nyfödd, 2 barn (Olle och Cecilia), 1 hund och eventuellt någon lus eller så.

Det bästa är att det går väldigt fort när man är många, och plötsligt får man gå in i värmen igen och kan spendera eftermiddagen med att baka chokladbollar, spela spel, göra middag och avsluta med soffhäng.

Det var ju också Hermans första familjedag! Han verkade nöjd där han lyftes från famn till famn. Vi hade ett mycket effektivt kösystem, ingen orättvisa i hållningen här inte.

”Men Emma, vi ser inte dig på några av arbetsbilderna, vad gjorde du?” Jag höll Herman ser ni väl! Vad trodde ni, att han skulle ligga på kallbacken medan vi arbetade? Är ni helt från vettet eller, då skulle han ju frysa ihjäl eller så skulle en grannkatt kunna klösa honom. Någon var ju tvungen att ta på sig ansvaret och jag funderade noggrant innan jag slutligen klev fram, likt Frodo i Sagan om ringen, och sa ”Jag kan ta honom! Jag kan föra bebisen till Mordor!” sa jag inte.

Aldrig i livet att jag skulle föra bebisen till Mordor. Sauron kan försöka bäst han vill med att ta bebisen, jag lovar att han kommer att skyddas mycket väl av 8 vuxna, 2 barn (Olle och Cecilia), 1 hund och eventuellt någon lus.

Min nya titel: faster

Hurra! Det är sant, jag har gått och blivit faster! Den 4 oktober så kom han då tillslut, mitt alldeles första syskonbarn. Och ja, det kan hända att jag har drabbats av kärleksblindheten. Den där då man liksom bara tycker att ett barn är det vackraste i världen.

För jag vet inte, tidigare har jag ändå tänkt att bebisar ju faktiskt är lite röda och skrynkliga när de liksom är nya, lite ihoptryckta sådär som man blir av att passera en mycket trång passage. Och kanske är det just på grund av att den här killen kom till världen genom kejsarsnitt, för hur är det annars möjligt att se såhär docklik och orörd ut bara timmar efter förlossningen? Ni ser det väl ni med, visst är det ändå ett ovanligt vackert barn?

Jag har inte ens fått träffa honom än, men jag känner mig redan så väldigt kär i den här människan. 

Tänk, hela livet kommer vi att vara släkt med varandra.

Och ännu mer tänk, tänk att min lillebror nu plötsligt är pappa? Han som nyss gick där med sina små inåt-fötter, han som ”aaaldrig hade gjort något fel” och han som har älskat bebisar hela sitt liv. Nu har han en egen bebis tillsammans med Elina!

Vilken grej alltså.

Så, då kommer vi till den kniviga frågan. Hur ofta är det okej att hälsa på?

Påfyllnadshelger

Den här helgen har verkligen varit en påfyllnadshelg på alla fronter. Vi har fyllt på kvoten för både släkt, kompisar och relationen. Det är de bästa helgerna!

”Men Emma, kan du inte berätta vad du har gjort då?” 

Jaja, om ni så hemskt gärna vill.

I torsdags var det middagskalas med Jakobs släkt, i fredags var det Café Tre för hela slanten och i lördags hade jag och Jakob en lång chillardag i soffan där vi redigerade Viktor och Viktorias bröllopsbilder (ja, från i juli. Om vi säger såhär, det uppdraget låg på Jakobs bord – inte på mitt…) Jag hjälpte till med att redigera de kvarvarande typ 80 bilderna och Jakob redigerade en bild. Hehe ”hur långsam är din make egentligen på att redigera” undrar kanske du, men saken är den att han gjorde en Starwars-specialare. Därav tidsåtgången.

Före:

Efter:

Ser rätt fränt ut va?

Hur som helst, på kvällen blev det restaurangmiddag och häng med vänner och under söndagen maximerades liksom allt till en enda lång och härlig dag. Vi besökte Hanna och Anton och deras gull-tjej, vi skötte Harry och gick på höstpromenad, vi bjöd familjen på tacomiddag och vi avslutade med spelkväll hos Lina och Nicke. En sådan helg!

Jag och Jakob har liksom hängt med varandra hela helgen och det känns så väldigt bra att få vara gift med någon som man tycker om att vara med så mycket. Okej, det kanske borde vara en självklarhet men vi har det verkligen så väldigt fint ihop just nu – och det är nog just för att man tar sig tid att hänga med varandra. Vi bråkar väldigt sällan men det är klart att man har perioder när man mer bara bor i samma hem och liksom går om varandra, det är typ ”hej och hejdå” i dörren och då är det extra viktigt att ta ett par lediga dagar ihop och hitta tillbaka till sina vanliga, pigga och ostressade jag.

Det är nu man käckt ska klämma ur sig att man är fylld med energi för en ny vecka, men vet ni? Jag är mest redo för nästa helg. Helger är ju ändå en rätt bra uppfinning.

Lördagslista

Om du bara fick ta på dig en sminkprodukt på morgonen – vilken skulle du välja?

Rouge! Jag har verkligen inga naturliga äppelkinder. Helt genomblek faktiskt. Och nu för tiden har jag ju en privat fransfixare vid namn Elin vilket innebär att jag alltid har långa svarta fransar, hehe. Annars hade jag svarat mascara.

Vilken är din favoritdrink?

Mojito – lätt. Mmmm så frääääscht. Helst alkoholfri på grund av gillar ej alkohol har jag insett? Så skönt att vara vuxen och att ha kommit till den insikten. Alla drinkar blir ju liksom lite bättre utan den där bittra smaken i bakgrunden.

Vad vill du förbättra i livet?

Jag skulle hemskt gärna vilja att någon letade, betalade, renoverade samt inredde ett hus åt oss. Tackarrr. Men annars har vi det faktiskt väldigt bra just nu, och jag försöker vara tacksam för det varje dag!

Om du bara fick bära en klädfärg resten av livet vad skulle det vara?

Ånej, mitt spontana svar var direkt svart men fy så trist. Kanske marinblått? Egentligen vill jag svara senapsgult, jag är så inne på gult just nu. Har dock bara en tröja i den färgen. Så mycket för den kärleken.

Hur du brutit något ben i din kropp?

Nope.

Tror du på Gud?

Ja det gör jag, och just nu känns det som att jag ber mer än någonsin. Det finns så mycket att tacka och be för! Alla graviditeter och bebisar som föds nu i vår närhet är ju sannerligen ett böneämne. Den stora flyktingkrisen ett annat. Det känns tryggt att få be ibland.

Vad gjorde du för ett år sedan?

Jag var i London och Brighton! Åh, det var en så väldans bra resa. Får värsta längtet just nu.

När hade du din första fylla?

Eeeh, mina så kallade ”fyllor” är väldigt lätträknade. Har kanske haft en då jag kände mig lite ”rusig”, och då var jag väl typ 22 år? Jag minns tidigare när jag och Lina gick ett varv runt kvarteret på studentkvällen och stillsamt funderade ifall det var såhär det kändes att vara full? HAHA. Jag tror lite gurgel med munskölj hade gett mer utslag i en alkoholkontroll än våra stackars fanta-drinkar.

Kaffe eller te?

Te. Dricker ej kaffe.

Vad gör dig gladast just nu?

Alla bebisar!

Vad är frihet för dig?

Att få bo i det här landet och själv ha möjlighet att påverka mitt liv. Vilken grej ändå!

Kycklingspett med quinoasallad

Egentligen är jag mest sugen på riktig husmanskost när det blir höst, och mest vill jag äta hemmagjorda köttbullar med potatis och lingonsylt. Men varannan dag kanske det ändå är vettigt att äta något annat, variation osv osv.

…

Receptet är återigen från ”Hälsosam familj”-boken, som verkligen är vår bästa vardagsmatsbok. Just det här tar ändå lite längre tid än ”steka falukorv och koka makaroner”, men är man två personer så flyter det på bra!

Du behöver (4 portioner):

• 8-12 träspett
• 700 g kycklingfile´
• 2 msk ketjap manis (söt soja)
• 1 msk mörk soja
• 1 vitlöksklyfta
• 1 msk kycklingkrydda

Quinoasallad

• 3 dl quinoa
• 10 soltorkade tomater
• 1/2 dl ajvar relish (någon paprikaröra i glasburk)
• 1 msk olivolja
• 1 zucchini
• 1 gul paprika
• salt och peppar
• lite hackad persilja ifall man har

Sweet chilisås

• 2 dl turkisk yoghurt
• 2 msk sweet chilisås
• salt och peppar

Gör såhär:

1. Blötlägg spetten.
2. Skiva kycklingfiléerna tunt.
3. Blanda kycklingskivorna med ketjap manis, soja, riven vitlök och kycklingkryddan. Låt marinera en stund och trä sedan upp kycklingen på spett.
4. Blanda ingredienserna till såsen och ställ den kallt.
5. Skölj och koka quinoan enligt paketets anvisning, cirka 13 minuter. Lägg quinoan i en skål.
6. Hacka tomaterna fint och blanda med quinoan, lite olja från tomaterna och ajvar relish.
7. Skär zucchini och paprika i mindre bitar.
8. Hetta upp en stekpanna med olja och bryn grönsakerna i några minuter. Strö på salt, svartpeppar och persilja.
9. Blanda grönsakerna med quinoan.
10. Stek kycklingspetten runt om i cirka 10 minuter.
11. Servera spetten med salladen och såsen.