Polaren advent.

Helg! Åh, du efterlängtade helg! Jakob har kört iväg till Umeå för en övernattningsnatt med grabbsen och jag pysslar på med halsband, julkort och annat här hemma. Ska vandra till staden för ett par julklappsinköp och sedan ska jag åka och träffa den här lilla pepparkaksgumman! Och lille Alfons – som jag ska pussa på dem båda.

Jag börjar komma i fas, men fortfarande känner jag att adventsveckorna går alldeles för fort. Stopp! Stanna! Jag hinner inte med, jag hinner inte njuta! Tystnad. Jag tror inte advent lyssnar på mig. Advent har kanske börjat bli less på mig? Och att det är därför hen stressar iväg? Jag tror jag ska baka något så att jag och advent blir polare igen. Så gör vi.