När Lina fyller jämnt
I tisdags var det kalas på Strömbackastrand eftersom Lina fyllde jämnt – 25 år! ”Men Emma, 25 år är faktiskt inte jämnt.” Vet ni, det är precis en sådan där attityd som skapar trist stämning. 25 är ju ändå liksom 25, och det kändes lite trevligt att kalla det för jämnt. ”Okej, det gör inget.”
Tack.
Hur som helst så knödde vi in oss i lägenheten och det gick faktiskt förvånansvärt bra eftersom solen för en gångs skull sken, vilket innebar att balkongen verkligen kunde visa sig från sin bästa sida. Vi åt också jättemycket gott fika. Alla sorter var goda vilket alltid ställer till det. Jag hovrade länge kring fikabordet även efter jag hade fikat klart, bara för att drömma om vilka sorter jag skulle ha tagit ifall jag hade tagit ännu mer fika.
Mycket trevligt med kalas! Speciellt innan ”dödens årstid” när det gäller kalas startar. Tur att det kommer ett syskonbarn i oktober som bryter trenden. Som det barnet kommer firas, om inte annat i ren och skär abstinensanda.
Man vill ju så jättegärna veta vad det är för bok hon får!!
Det var den fantastiska boken ”Till häst genom Västerbotten” och det kan vara så att minen är riggad eftersom jag missade själva öppningen. Men det är ingenting jag tänker erkänna.
Vad fint jag fick till min jag-är-oerhört-förvånad-min! Hehe.
Du var jätteduktig! Du kanske skulle börja studera drama vid sidan av föräldraledigheten?