14 Maj

När hjärtat säger något annat

Jag måste få skriva lite om veckans sorgliga nyhet också, och det är att Alfons avlivades i tisdags… Alla stödjer beslutet eftersom hans utfall och aggressioner tyvärr bara har blivit värre. Om det inte är någon människa eller något djur han känner så kan han bli helt galen. Mot barn också. Vilket är så synd när han var så rolig och glad när han var med oss… Men en oberäknelig hund är ohållbart och veterinären gav rådet att ta bort honom. Det går inte att vara rädd för att något ska hända – händer en sak, så har det hänt en sak för mycket. Okej, där var de logiska argumenten.

Men hjälp vad jag grät i måndags! Både när jag ”sa hejdå” till honom och sedan när jag kom hem till Jakob. Alfons svarta, stora ögon som tittade helt omedvetet upp mot en och svansen som viftade så glatt… Och Martin som for med honom, och satt och höll honom medan han somnade in. Åh hjälp, nu gråter jag igen. Jag var inte alls beredd på att jag skulle tycka att det var så jobbigt. Lillgrisen. Söta, fina lillgrisen.

Jag hoppas att du får det bra i hundhimlen, fina du. Vi ses en annan dag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Det här är för alla som gillar IE6 och Opera på Nintendo Wii.

Tyvärr kommer den här siten att se väldigt tråkig ut i för er så du gör nog bäst i att byta webbläsare. Chrome eller ett PS4 är mitt förslag.

Frågor på det?:)