18 Mar

Mycket hemmatid

Ja ni, jag måste ju nästan för historiens avtryck (alltså min historia egen i bloggen, inte världens) också benämna situationen med corona som vi har just nu. Vad är det som händer?

Det är så många känslor och tankar på samma gång, hur skör välfärden i världen är, hur något blir så stort för att det riskerar att drabba oss (och hur alla andra nyheter bortprioriteras) istället för ”de där borta”, hur rädsla tar fram det mest egoistiska inom oss – samtidigt som vi sluter samman på ett sätt som också gör mig varm i hjärtat. Ja, någon har bunkrat all Alvedon men när du sedan skriver ett inlägg om att ditt barn är sjukt och du inte har medicin, ja då får du också massvis av kommentarer från människor som är beredda att lämna ifrån sig medicin vid din ytterdörr inom två minuter. Ja, alltså inte ett exempel från mitt eget liv. Jag hann givetvis bunkra Alvedon innan det tog slut.

Skoja.

Okej, to soon kanske.

Jag tycker också det är läskigt att behöva värdera olika scenarion och vad som är värst, ska vi låta massvis med gamla människor dö för att intensiven överbelastas, sjukvårdspersonal arbeta ut sig och vanliga sjukvården skjutas upp eller ska vi stänga in oss och då riskera ännu fler människors jobb, hela näringsliv, skolgång, pengar från välfärden – för att inte tala om alla som det är katastrof att hamna i karantän för. Läste att våldet mot kvinnor i Kina ökade mer än dubbelt under karantäntiden, och vad händer med alla barn som blir slagna eller utsatta för sexuella övergrepp i hemmet? När de kanske inte får träffa någon annan vuxen på veckor eller månader? Vem ser dem?

Jobbiga tankar kring världens skörhet, och en känsla av hur maktlös man är när allt ställs på sin spets. Vad får varje beslut för konsekvenser? När varje led påverkas, och det inte går att förutspå eller ångra sig när man sen får facit på vad som blev effekterna av de besluten?

Tacksam över att känna mig trygg med Sveriges politiker och experter, och tacksam över att det inte är jag som behöver ta besluten.

Hemma i Bergsviken, i Piteå, tar vi dagen som det kommer med snor-vab för Signe. Hittar hemmaaktiviteter när allt ställs in (himlarns otur när man skulle ha livets vår med exempelvis flera resor….), och tänker att man får stanna upp och tänka på att just nu, just här. Så har jag det ganska bra. Vårsolen lyser. Jag trivs hemma. Jag får vara med min familj. Jag planerar att odla några små fröer bara för att jag har tid. Jag bakar, och planerar pyssel för barnen. Grillar ute.

Det där kan man passa på att tänka på en lång stund. När man tvättar händerna, exempelvis.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Det här är för alla som gillar IE6 och Opera på Nintendo Wii.

Tyvärr kommer den här siten att se väldigt tråkig ut i för er så du gör nog bäst i att byta webbläsare. Chrome eller ett PS4 är mitt förslag.

Frågor på det?:)