Lucka nummer 19: ”Något jag skulle vilja lära mig”

Finns att inte bli arg på sina barn som alternativ? Oj vad jag önskar att jag bara kunde lära mig att ha mer jämnmod i livet. Ta allt med ro. Föräldrar som milt pratar sig ur alla bråk och situationer, vilka är ni och var kommer ni ifrån?

Jag försöker tänka att mina barn får hela känsloregistret. Det är liksom en paketlösning, allt eller inget. De får mitt ibland hetsiga humör, men de får också buset. Kärleken. Orden om hur bra de är, precis just som de är. Hur viktiga de är för oss. De får påhittigheten och kreativiteten, de får glädjen. De får tårarna. De får mig när jag ber om ursäkt, de får min vilja att förstå vad som blev fel.

Och jag hoppas att när det kommer till kritan, så kommer de alltid veta att de är och var hutlöst älskade. Underbara Clara skrev något inlägg härom veckan när hennes plan på en lugn morgon för barnen hade blivit till kaos, och hur hon efter hon hade lämnat på skola och förskola tog en stund och mammade sig själv. Klappade sig på kinden och sa typ ”Du gör det bra Clara, heja dig.”

Det ska jag försöka ha som ledord i mitt föräldraskap. Du gör ditt bästa och du klarar det bra, Emma.