19 Apr

Hanna och Erik

Jag måste ju också hinna ge en uppdatering från våra kära vänners bröllop, Hanna och Erik som nu har gift sig! Vi var ju värdar under dagen tillsammans med Hanna och Anton, och tyvärr innebär alltid värdskapet att min fotografering fallerar något oerhört, men någon glad mobilbild hanns med.

Och i övrigt blev det en fantastisk dag, tycker jag! Härliga gäster, roliga spex, god mat och framför allt – ett ljuvligt brudpar! Vi är så glada att vi fick äran att vara med och göra eran dag speciell, och nu ser vi alla fram emot att få säga hej till en junibebis!

Vilken gåva i livet va, att få vara med när några av ens bästa vänner gifter sig!

18 Apr

Påskpynt med bästa sällskapet

Ja, som ni redan har förstått så är det har med högtiderna numera ännu roligare än tidigare, just för att jag har någon att göra allt tillsammans med och någon att göra det för. Som påsken!

Jag och Edith var ju bara tvungna att ha en förmiddag med påskpynt precis innan vi åkte på familjeläger, för vi visste ju att det redan skulle vara påsk när vi kom hem.

Sagt och gjort! Vi gjorde påskkort som vi sedan promenerade runt med på byn och la i brevlådor till nära och kära. Vi gjorde även små kaniner på Messy church som vi hängde upp i påskriset, och så färgade vi ägg. Tyvärr med halvers resultat, blev någon slags 70-talsbonanza i färgskala, och rätt meckigt tyckte jag med tre olika färger – så nästa gång tror jag vi färgar med typ blåbär så att färgskalan blir mer blågrå, och så kör vi bara på en färg. Kanske att man har i äggen lite olika länge i färgbadet istället.

Nåja, en mysig förmiddag blev det och jag fick chans att fota ett av mina favoritmotiv. Edith som pysslar med något traditionsenligt! Jag blir nästan rörd när jag ser henne såhär på bild, det känns som att det är den här typen av stunder jag kommer minnas som mest när hon är vuxen sen. Mitt gullebarn med sina små flätor, girafftatueringar och blå/rosa naglar.

17 Apr

Nio månader

Mitt i allt blir hon så nio månader, vår yngsta förmåga. Och nu mina vänner, nu börjar hon bli rolig på riktigt. Eller, alltså inte ”jag säger roliga saker”-rolig som Edith, men nu kan man ju busa med henne och hon börjar ”fatta” lite! Alltid plirande blick, den här lilla damen. Stora, forskande ögon som tindrar mot en. Med superlånga ögonfransar. Vart hon nu fått det ifrån.

Men som sagt, nu går det busa! Om hon kryper och man säger ”nu kooommer jag och taaar dig” så kryper hon snabbt åt andra hållet medan hon kiknar av skratt, och om hon gömmer sig bakom exempelvis soffbordet och man säger ”var är Signe?” så dyker hon upp med huvudet strax efter och flinar så att man kan säga ”däääär är hon!”, och sedan upprepas proceduren om och om igen. Eller som när hon plötsligt drar av en glasögonen, håller dem ifrån mig och tittar på mig med en blick som får mig att skratta varje gång. Typ ”vad sa du nu då?”.

Sedan fortsätter hon att vara gosig vilket ju är så väldigt mysigt, kan verkligen mysa in sig hos speciellt mig, och luta huvudet mot mitt i långa (nåja) stunder. Fortfarande också i åldern med supergosig liten kropp, lillkorvkroppen.

Fysiskt gjorde hon verkligen ett jättekliv där mellan 7 och 8 månader, för som hon ställer sig mot saker, kryper, sätter sig ner, klättrar i trappor och till och med står någon sekund själv (okej, en eller två). Ska bli spännande att se när hon börjar vilja gå!

Det har också lossnat helt med maten, tillslut! Nu äts det gröt, välling, barnmat med bitar, plockas små brödbitar eller annat, äts majskrokar och rån. Skönt! Vi ammar oftast inget på dagarna, men på nätterna har jag kvar det som en ”somna om”-hjälp, men tror ärligt inte att det är så mycket mjölk kvar.

Och på tal om somna om-hjälp, nätterna är fortfarande rätt stökiga. Vi tror hon är sömngångare som sin far, för det blev tydligt nu på hotellet att hon liksom sätter sig upp, bökar runt, tjorvar i sömnen – för att plötsligt bara tippa ner huvudet igen och somna om i en konstig ställning. För att sedan börja om. Så ja, hon flyttar oftast över till oss strax efter midnatt, och somnar om fort bredvid mig med lite amning. Och i bästa fall har vi bara några sådana uppvak till, i sämsta fall är det betydligt längre uppvak där hon är helt pigg/ledsen/verkar hungrig/inte vill äta alls. Nåja, just nu är det ändå hållbart med sömndepåerna, även om jag är glad att ingen berättade för mig i september att ”vid påsk kommer hon fortfarande sova dåligt”. HAHA vilket skämt. På dagarna sover hon ett par timmar både en sväng på förmiddagen och sedan en sväng till på eftermiddagen, alltid ute i vagnen.

Ja ni, en fröjd att vara med. Den här bestämda, glada, gulliga, älskade lilla marodören.

17 Apr

Familjeläger i Galtis

Otroligt oskönt av mig att bara lämna sista inlägget med typ ”om jag kraschar, tack och hej”, så för er som legat sömnlösa (och inte följer mig på instagram) – jag klarade mig. Skönt att ha tydliggjort det.

Alltså jag har så väldigt många inlägg som jag vill skriva men jag börjar med den senaste uppdateringen tror jag – vi har nämligen precis återkommit från ett magiskt familjeläger i Arjeplog med Hortlax församling! Vi åkte hela lilla familjen med Hanna, Anton och Tilde, och vi var sammanlagt kanske 70 personer på Hotell Lyktan som vi hade helt för oss själva. Vi åkte i söndags och kom hem idag, onsdag, och på dagarna har vi åkt skidor i Galtis. Vädret har varit magiskt! Typ 7 plus och varmt. Edith och Jakob har åkt slalom med de övriga, och sedan har vi hängt allihopa i backen, tjejerna har turats om att sova i en sådan här gammal slädpulka som var perfekt för ändamålet.

Om Edith gillade att vara på läger? Eh ja. Hon har sprungit runt med både små och stora barn ungefär hela tiden. Pysslat, lekt, varit med i barnkör. Och övertrött och slut på kvällarna. Hehe.

Överlag har vi varit väldigt tillfreds allihopa, det är så härligt att bara vara såhär med hela familjen några dagar, lägga ifrån sig telefonen och ta dagarna som de kommer. Det här ska vi göra om!

4 Apr

Sen sist?

Fort hade det gått någon vecka utan ett enda livstecken, ber om ursäkt för värdelöst bloggande! Jag har helt enkelt inte haft tid, kombinationen för lite tid på jobbet (40 procent), renovering av tvättstuga, födelsedagar, värdskap på bröllop, osv osv har helt enkelt varit snäppet mycket vilket har gjort att lilla bloggen blivit lidande.

Men! Nu sitter jag här 06.14 redo för att lyfta med planet ner mot Uppsala för KOM-dagar med kommunikatörerna. Ska vi ta det först eller? Det faktum att man för någon månad sedan kunde längta så väldigt efter en natt på hotell själv och hur man i samma ögonblick som man åker känner att man längtar hem igen? Samt har lite ångest för att lämna Jakob med två barn, varav ett inte hittills i sitt liv haft en amningsfri natt…… Dock kanske det här då kan vara startskottet för avvänjning, så jag håller tummarna att han kommer kunna ge henne en flaska mitt i natten och att det går hyfsat.

Ja, nu är det bara rida ut detta och försöka njuta allt jag kan ikväll av att vara ensam och sova själv. Har tänkt ha eget spa inför bröllopet på lördag, så har med mig hela badrummet i handbagaget. Hur det gick med det i säkerhetskontrollen? Inte bra. Man fick bara ha en (!) liten plastpåse per person. Om en man bakom mig då inte har någon vätska alls (!!) med sig och säger att han kan ta min ena påse? O-tro-ligt. Men det blir till att checka in väskan på hemvägen.

Och så… *trumvirvel* … har jag ju fyllt år! 29 år! Årets bästa dag! Hehe nä, inte längre, men ändå trevligt. Uppvaktades av bästa familjen på morgonen, sedan följdes en rätt hektisk (men trevlig) dag om jag ska vara ärlig, med mycket på jobbet, lunch på stan, massage, och sist hem för mysigt kalas med några utvalda kalasfirare där vi delade på familjepizzor och åt tårta. Precis vad jag ville ha!

Vi lyfter nu så jag ska avsluta, först ska jag bara säga att jag börjar vara riktigt pepp på lördag!! Ska bli otroligt roligt med bröllop och nu känns det som att vi har allt under kontroll.

Så, vi ses senare, och nu fick jag ångest för att något skulle hända som skulle göra att det här var mitt sista inlägg (bara jag som får den här typen av tvångstankar?) och därför måste jag skriva till min familj: Jag älskar er. Ni har gjort mig så lycklig!

Det här är för alla som gillar IE6 och Opera på Nintendo Wii.

Tyvärr kommer den här siten att se väldigt tråkig ut i för er så du gör nog bäst i att byta webbläsare. Chrome eller ett PS4 är mitt förslag.

Frågor på det?:)