En tur på Kalahatten

Under långfredagens påskmiddag med Jakobs familj och släkt så bestämdes det att lördagen skulle innebära en tur upp på Kalahatten som är ett berg en bit härifrån. Något skeptisk kände jag mig till själva ”toppturen”, vet ju att det kan bli rätt tufft  som gravid för ryggen att promenera upp för ett berg längs ett skoterspår i dryga halvtimmen. Men jo, jag tog mig upp, även om det spände rätt rejält i magen innan jag var uppe. Jakob drog Edith på boben hela vägen så han hade också att göra, hehe.

Men väl där uppe var det magiskt härligt! Det samlades ett helt gäng där från olika håll, vissa skotrade och andra åkte turskidor. Så vi grillade korv och mackor i mackjärn, och jag hann vila ordentligt eftersom det fanns många Edith-skötare på plats. Sedan promenerade vi neråt igen och åkte nöjda och trötta hemåt. På kvällen dukade jag och Jakob upp med snacks och jag hann se nästan en halv Lets dance-repris innan ögonen föll igen. Haha alltså det är verkligen frustrerande hur svårt det är att hålla sig upprätt efter kl 21 på kvällarna nu.

Nu är ledigheten över och veckan är igång, och det är som vanligt en del på kvällarna. Igårkväll hade vi tjejjunta (älskar det påfundet!), ikväll blir det planering och dessutom har jag både barnmorskebesök på vårdcentralen och ultraljud i Sunderbyn på schemat. Och just ja, kontoret på jobbet börjar också byggas om så jag ska ta mitt pick och pack och sätta mig någon annanstans. Det kommer bli jättebra!

Och vet ni, vad det är härligt att leva!