30 Maj

Godaste chokladkakan

Alltså jag förstår inte hur jag kan ha missat att ge er receptet på den här chokladkakan?? Är ni säkra på att jag inte har lagt upp den tidigare!? Jag har försökt leta i bloggarkivet men hittar den i alla fall inte. Den här kakan gör jag ofta! Alltså inte som i ”jag bakar jämt bullar” och så gör man det två gånger per år typ, utan den här har jag säkert gjort 20 gånger de senaste tre åren.

Den går snabbt att göra (inte massa ägg som ska bli fluffiga), den kräver inga konstiga ingredienser och den blir alltid mycket uppskattad i all sin enkelhet. Den håller sig också god flera dagar.

Det enda man behöver vara uppmärksam på är att inte ha den för länge i ugnen så att den blir smulig, och där får man lära sig hur det blir i sin egna ugn under ett par försök. I min ugn ska den vara exakt 36 minuter för att bli bäst.

Receptet kommer från mormor, och det är den perfekta kakan att ha som ett ess i rockärmen när man behöver baka något snabbt och gott.

Du behöver:

  • 3 dl socker
  • 2 1/2 dl vetemjöl
  • 3 msk kakao
  • 2 tsk bakpulver
  • 1 tsk vaniljsocker

De tre nedan ska tillsättas i denna ordning:

  • 150 g smält smör
  • 2 ägg
  • 1 1/2 dl kokande vatten

Gör såhär:

  1. Sätt ugnen på 175 grader.
  2. Smöra och bröa en bakform.
  3. Blanda de torra ingredienserna i en bunke.
  4. Rör ner de andra tre ingredienserna i den ordning de står (ja, det ska se ut som typ en tjock chokladsås).
  5. Häll smeten i formen och grädda i ugnen i 35-40 minuter, känn med sticka!

Chokladkaka_1 Chokladkaka

29 Maj

Får på grönbete

I lördags tog vi med oss mor, far och Cecilia till Svensbyn där en gård hade ett evenemang med fårutsläpp (säger man så?), samt hästridning, marknad, fiskdamm osv. Väldigt mycket folk, men trevligt ordnat! Tyvärr lite kallt, och självklart hade man i senaste dagarnas sommarfeeling klätt sig alldeles för dåligt. ”Dags att packa undan vantarna” – absolut inte.

Hur som helst, Edith tittade storögt på både lamm och hästar. När fåren sprang ut i den gröna hagen och Jakob frågade Edith ”nämen, vad är det där” så ropade hon ”maaaaa!” (alltså mat). Vegetarisk mat hit och dit, här ser man ju tydligt att det är saftiga fårfioler som springer omkring och frodas…..

Vi hade förresten en väldigt härlig kväll i fredags också, där vi först hade släktkalas i Blåsmark och sedan lämnade barn hos mor- och farföräldrar och drog med vänner på drinkkväll på Tages uteterass (mååånga våningar upp) i solnedgång. Så roligt det är att ibland bara få hitta igen de där vi faktiskt är när man har tid att avsluta en mening, när man kan ha sin ljusa tröja på sig för att man troligtvis kommer klara sig från fläckar och när man inte har någon tid att passa inom 30 minuter som antingen innefattar mat eller sömn. Välbehövligt! Att sedan få göra det med några av sina bästa vänner, det är bara en mycket trevlig bonus.

Farslapp 2017_1 Farslapp 2017_2Farslapp 2017_7 Farslapp 2017_5 Farslapp 2017_6 Farslapp 2017_8 Farslapp 2017_10 Farslapp 2017_13 Farslapp 2017_14 Farslapp 2017_15

28 Maj

Mors dag och Turids dop

Alla mödrars dag! I vanlig ordning är jag ju barnsligt förtjust i den här typen av endagshögtider. Det är liksom det bästa av världar med att man får piffa sig lite, äta hundraprocentigt god mat hela dagen, träffa människor man tycker om, samt utdelning av paket. Jag fick till exempel tjejmilen i Stockholm! Haha fantastiskt, ska bli superroligt.

Det blev en riktig heldag, och nu har vi landat hemma medan vi försöker lägga en speedad Edith som inte alls vill somna. Sedan ska jag läsa Anne på Grönkulla innan läggdags (åh, det är sååå bra – jag läser om hela serien nu).

Vi började dagen med brunch hos mor och far! Kan en dag börja bättre? Tror inte det. Till och med di små satt länge och mumsade. Hela familjen var samlad minus Viktor och Sarita som tågluffar i Italien (ska ni aldrig komma hem??).

Mors dag 2017Mors dag 2017_1 Mors dag 2017_2 Mors dag 2017_3 Mors dag 2017_4

Sedan åkte vi alla iväg till Turids dop! Bästa Turid som var så välkommen. Det är så roligt också att hon, Folke och Edith är födda på samma år. Jag och Lina fick återigen äran att vara faddrar (vi är ju även faddrar till storebror Sive <3), och vi sjöng ett par låtar. Som vi ska faddra dig Turid!

Turids dop 2017_1 Turids dop 2017_2 Turids dop 2017_4 Turids dop 2017_7 Turids dop 2017_9 Turids dop 2017_11 Turids dop 2017_17Turids dop 2017_22Turids dop 2017_23Turids dop 2017_20

Sedan åkte vi vidare för pajmiddag hos Jakobs föräldrar, med hans syster Maja, kusin Tove och deras vänner som passerade Piteå på väg mot Umeå, efter att ha åkt skidor i Narvik. Man känner sig aldrig så bekväm som när man pratar med människor som sveper iväg massa mil för att tälta och åka skidor ett par dagar, hahah. Otroligt initiativrikt.

Mors dag 2017_5 Mors dag 2017_6 Mors dag 2017_7

Vilken fin dag! Tacksam för alla människor som vi har i vårt liv!

25 Maj

Starloppet

Jag gjorde det! Jag tog mig i mål! Och på personbästa också, men det är väl den magiska effekten av tävling. 

7 kilometer alltså i motionsklassen på Starloppet. Elina och pappa sprang samma lopp, superduktiga båda två! Elina var snabbast av alla damer och pappa gjorde en riktigt bra tid bland herrarna. Min placering lite längre bak är inget vi behöver tala om, MEN jag vann över mig själv och det är jag grymt nöjd över. Bror Martin sprang Star extreme (1,3 mil i terräng) och gjorde också en kanontid så det var nöjda men trötta familjemedlemmar som landade hemma hos mor och far senare.

Några reflektioner:

1. Sjutton gubbar vilken nervositet och ångest det är innan. Trots att det bara var motionsklassen, men man blir ju liksom så rädd att man ska bli besviken på sig själv! Inte klara sitt mål osv. 

2. Det är jättejobbigt att springa med nervositetspuls. Superflåsigt direkt.

3. Det måste ha varit min orutin som gjorde att exakt all taktik försvann åt tjottaheiti i samma ögonblick som startskottet gick. Min taktik var att ”hålla mitt vanliga tempo första kilometern och sen öka ifall det kändes bra”. Hur gick det? Jag kutade som en huvva dåre första kilometern och när Runkeeper berättar min snitt-tid så ligger jag alltså en dryg minut/kilometer snabbare än vad jag någonsin sprungit. Haha.

4. Det gjorde såklart att jag gick in i väggen typ halvvägs. Det är då det blir psykiskt jobbigt när folk springer om en, när man känner sig helt slut och vet att det är flera kilometer kvar. När man tänker ”bra, nu tar jag rygg” och så orkar man bara inte.

5. Benen fortsätter springa trots att hjärnan säger ”nu stannar jag”. Tro det eller ej. 

6. Spring helst inte mitt på dagen när det är strålande sol.

7. Det här med att spurta förbi en annan tjej på upploppet samtidigt som man har världens tröttaste springstil, HAHA – nej. Bara nej. Låt inte heller folk fota detta spektakel.

8. Känslan när du går i mål. OBESKRIVLIGT skönt. Jag fick på allvar gåshud av välbehag för att det var över. 

Slutsats:

Det är roligt att ha ett mål att träna till, det gör en mer peppad att bli bättre i träningen och inte bara träna för tränandets skull (vilket man ju såklart också kan göra!). Själva loppet är dock vidrigt. Njöt exakt inget under löpningen. Men sedan är målgången fem plus. Mentalt är jag heller ingen långdistansare, mellan 5-10 kilometer räcker alldeles ypperligt.

Kul ändå! Nu har jag sprungit mitt första lopp!

23 Maj

Sommarlista

→ Vad ska du göra i sommar?

Jag ska på bo på stugan, bada med min lilla favoritunge, äta gott, ta kvällsjoggningar, läsa böcker, gå på bröllop, fixa med huset.

→ Ska du åka någonstans?

Inga långväga resor vad vi vet, men vi ska i alla fall på bröllop i Umeå så då blir det en barnfri helg på hotell! Nästan orimligt pepp på detta!!

→ Hur länge ska du vara ledig?

Fem semesterveckor.

Midsommarafton 2016_21

Midsommarafton 2016  Midsommarafton 2015_5

→ Vad vill du verkligen hinna med?

Dricka rabarbersaft och se serierna som släpps.

→ Vad tror du egentligen att du kommer göra?

Dricka rabarbersaft, ser serier, äta bullar, läsa böcker, äta glass.

→ Vad ser du mest fram emot?

Jag ser mest fram emot att Edith är lite större så att hon lättare kan vara med den det passar just då (och inte 98 procent fastklistrad vid mig som förra sommaren), jag ser fram emot att kunna springa och träna med min kropp, jag ser fram emot att umgås med hela våran lilla familj på lekplatser, badstränder osv. Upptäcka sommaren med Edith!

→ Vad kan gå fel?

Ja förutom olyckor och sjukdom så hoppas jag verkligen att det inte är så mycket som kan gå fel. Är ju inte så jättebrydd om att det måste vara supervarmt eller så.

Midsommarafton 2015_4 Midsommarhelg 2015_6 Midsommarhelg 2015

→ Vem kommer du vara mest med?

Edith och Jakob!

→ Vad kommer du lägga mest pengar på?

Ätbara tingest. Ville jag skriva. Men antar att rätt svar är något i stil med ”garageport och träpanel”.

→ Vad kommer du köpa inför sommaren?

Något nytt träningsplagg, ett par sommarklänningar, ett gäng med böcker.

→ Kommer du använda det?

Jaharåå! I alla fall sommarklänningarna och böckerna…..

→ Kommer du bli brun?

Nej. Skyr solen som pesten. Okej, inte riktigt, men blir ändå aldrig speciellt brun och om jag måste vara i solen så vill jag ha mycket solskyddsfaktor på exakt hela kroppen.

img_1374.jpg Johanna&Nils festen img_1271.jpg

→ Vad vill du säga till ditt sommar-jag?

Unna dig mysiga och härliga grejer! Åk iväg på utflykter! Njut av att bli bortskämd på stugan!

→ Vad kommer du äta?

Långa frukostar, mycket frukt, glass i lass och all god mat som serveras på stugan.

→ Vad kommer du dricka?

Lemonad, rabarbersaft, bubbelvatten.

Rabarberlemonad_1

→ Vad kommer göra den här sommaren extra bra?

Att få njuta av tiden med Edith, och skämma bort henne med fullt fokus.

→ Vad kommer du ha på dig?

Tänker leva i klänning och cykelbyxor (världens bästa under klänningar), eftersom det inte gick förra sommaren när det ammades.

→ Hur kommer du att göra dig illa?

Jag lär garanterat få någon löpskada, alltså ont i någon häl eller en vad typ. Annars kommer alla miljarder myggbett göra sitt.

→ Vad oroar du dig för?

Att jag inte ska hinna vila. Att vi ska väcka varandra i lilla stugsovrummet, eller att Edith bara ska vilja springa ner mot vattnet…..

Hanna och Anton 2016_14 Midsommarafton 2016_15 stefans-kalas-2016_1.jpg

→ Vad kommer bli extra speciellt i år?

Första sommaren där vi bor i hus, så det blir lite nytt att fixa i ordning där och kanske att man också kommer vilja hinna vara där lite i sommar? Så kände man ju inte med lägenheten, precis.

→ Hur kommer du minnas din sommar sen i september?

Fin och mysig, och förhoppningsvis kommer jag i vanlig ordning att vara peppad på höst och rutiner!

21 Maj

Att göra matlagning roligare

Alltså det finns inget som gör mig så glad som när jag hör att ni provar olika recept från bloggen! Oftast är det ju rätt tyst bland kommentarerna här, och man undrar ifall det är någon som läser – men sedan träffar man någon av er vid olika tillfällen och hör att ni har testat något som ni tyckte var gott och det är bara sååå roligt! Speciellt när det gäller det vegetariska, för då blir man så glad över att ni kanske har provat något som ni annars inte skulle ha provat och det är ju extra roligt.

Vi fortsätter i alla fall med det vegetariska på veckorna och vi provar en hel del nya recept. I veckan åt vi bland annat en ny favorit för Edith, nämligen majsplättar (alltså vanliga plättar med majskorn), keso och en tomatsallad. Edith slukade vartenda korn av mat, och det var helt okej för oss också! Väldigt lätt att göra.

Alltså, jag vill verkligen slå ett slag för att göra mat roligt! Det ska göras alldeles för många gånger under en vecka för att man ska fortsätta låta det vara ett jobbigt måste, se till att åtminstone göra det roligare! För er skull och för eventuella barns skull. Jag lovar, det kan bli roligare!

Mina bästa gör-maten-roligare-tips:

  • Hitta spännande maträtter som ni är sugna på att prova
  • Veckohandla under helgen så att det slipper bli ett ångestmoment varje eftermiddag när ni hunnit bli trötta
  • Laga maten tillsammans ifall du har en partner, låt barnen hjälpa till och smaka under tiden (Edith mumsar i sig allt möjligt när hon är hungrig)
  • Prata om maten ni har gjort, vad var gott, vad var mindre gott, vad ska ni göra annorlunda nästa gång?
  • Prata om mat med andra! Vad äter ni hemma? Har ni något bra tips?

En färgglad broccolipasta vi åt härom dagen. 

Broccolipasta

20 Maj

Vilohelg

Vi har en alldeles underbart obokad helg just nu, och har precis landat hemma i soffan efter en dag ute, med löptur, stadsbesök och middag hos mor och far. Ibland är det verkligen bara så härligt att kunna ta helgen lite som det kommer. Och det märks att aktiviteterna börjar vara klara för den här terminen, för jag tycker det har varit riktigt lugnt de senaste två veckorna.

Jag har exempelvis hunnit se en hel del serier/filmer. Både Pip-Larssons på Öppet arkiv (ja jag vet att den är gammal, men jag blev så nostalgisk), filmen Lion (väldigt bra, baserat på en verklig berättelse), filmen Sing (barnfilm, supermysig), samt även den bästa av de bästa. Jag skrek på riktigt rakt ut när jag såg att Netflix släppte en nyproduktion av Anne på Grönkulla, eller ”Jag heter Anne” som serien heter. Alltså, hur bra!? Jag älskar Anne på Grönkulla (men när jag googlade insåg jag att jag inte minns om jag läste de sista böckerna??), och serien har verkligen allt jag kan önska. Gammal och prydlig engelska, gammeldags stil i prunkande trädgårdar, både allvar och glädje, en Anne som spelas av en jätteduktig skådespelerska, osv osv. Alltså jag har verkligen hållit på avsnitten (det finns bara sju) och kände redan i avsnitt typ tre att jag ville att serien skulle vara för alltid. Trist. Att den kommer ta slut alltså. Må det komma en till säsong.

Oavsett så har jag en hel del att se fram emot i sommar, först har vi Orange is the new black, sedan Game of thrones (!), sedan Outlander som jag började se när Edith var pytteliten. Och så alla böcker jag vill hinna läsa såklart.

Äh, nog med serieprat. Nu ska jag njuta av den ljusa kvällen och vad säger ni – se ett avsnitt av Anne på Grönkulla kanske??

a3e9545506e750db1a9700c02f6abfa20b235447

14 Maj

Den där Edith

Okej, nu kommer ett barnuppdateringsinlägg, så ni som inte vill läsa allt mitt föräldraskryt kan blunda er igenom det här inlägget.

Nämen alltså, på allvar. Vilken fantastisk människa hon är, den där Edith. Som jag njuter av hennes sällskap!

Jag vet liksom inte var jag ska börja, men jag bara måste skriva ner lite vad hon gör så att jag minns. För det första har vi ju talet, och nu tycker jag faktiskt det finns några ord som hon verkar veta vad det betyder. Vi hör titt som tätt både titta, pappa, mamma, mommo, maaa (mat), aaah (okej, det här kanske räknas som läte men det är i alla fall när hon vill dricka), tutte, Tilde, och nu senaste dagarna har det börjat komma något i stil med diddi, som verkar vara Edith. Hon säger det nämligen när hon ser sig själv i spegeln.

Vi har också börjat lite med potta. Bara man hinner upptäcka att det är på g, så sitter hon mycket nöjd kvar tills allt är uträttat.

Hon äter oftast väldigt bra av det vi äter, och gör hon inte det så försöker vi att inte göra så stor grej av det. Tänker att hon äter ikapp när hon är hungrig. Hon är också mycket viktig med att ha en vuxengaffel vid varje måltid. Att hon sedan mest äter med händerna är en annan sak, men inte en tugga ska tas innan gaffeln är i handen. Sedan dricker hon ju ur glas, men vi har gjort många reflektioner kring hur man kan vara så väldigt duktig på att dyka själv i bassäng och annat, men absolut inte kan dricka ur ett glas utan att få minst en kallsup…. Nåja, det börjar ta sig det med. Tack Gud för hakklappen.

Hon är också väldigt förtjust i djur, följer gärna skällande efter hundar, samt sträcker ut armarna och vill upp hos katter. Hemma har hon en gosedjurshund som hon bär omkring på, tur att hunden verkar gilla kramar… Hon har alltid varit så, att om det är något hon gillar så kan hon verkligen hålla fast vid det länge. Förra lördagen fick hon exempelvis ett par porslinskoppar i barnstorlek av mor och far, och sedan dess har hon alltså haft en kopp i handen typ konstant. Titt som tätt har man hört ett ”aaaah” när hon slurpat ur kaffekoppen. När en gick sönder häromdagen så var besvikelsen stor. Den trasiga koppen ligger på utebordet, och då och då vill hon upp i famnen och pekar mot fönstret där vi ställer oss och med bekymrade ögon tittar ut på den trasiga koppen.

Älskar fortfarande att dansa till musik, men Jakob har helt hjärntvättat henne så numera duger bara amerikansk hiphop. Och Maja piraya, om jag har tur.

Det nya (mindre trevliga) är också att det är ett evigt pekande på vad hon vill ha, ofta med ett gnälligt ”däääää!” i upprepade former. Ofta tar det lång tid att ens upptäcka vad det är hon vill ha (typ vid matbordet), och ofta upptäcker man ju också att det är något hon inte får ha. Och nej, då duger ju inte den förklaringen utan ”dääää!!!”:et blir bara ännu högre i styrka.

Jag ser verkligen fram emot den första sommaren på några år där man varken är gravid (superhungrig och supertrött) eller ammande av en liten som inte ska vara i solen/blåsten/kallt i skuggan/inte kan skötas av någon annan osv. Det ska bli så sjukt roligt att hon är lite större nu, samt att jag får ha min egen kropp ifred en hel sommar, haha.

Ljuva tider!

Edith 170511_1

Edith 170511_3

Edith 170511_5

Edith 170511_7

Edith 170511_9

Edith 170511_10

10 Maj

Löpning

Jag vet inte vad som händer. Det var ingen brytpunkt, inget jag bestämde. Det bara hände, forsar fram i detta nu, vad ska ske härnäst? Obehag. Ångest. Rädsla. Varför? Varför just jag?

Jag pratar såklart om löpningen.

Löpningen som jag har ett sådant komplext förhållande till. Jag gillar det inte. Om vi börjar där. Jobbigt och långtråkigt! Sliter på kroppen! Tar lång tid! Och samtidigt så vill jag liksom lära mig att bemästra det? Uppnå det här med att ”känna sig ett med sin kropp” och utmana psyket. Att vara duktig på att springa känns på något sätt som den ultimata fysiska aktiviteten. Coolt på något sätt. Användbart?

Hur som helst, jag har ju alltså skubbat någon gång då och då under åren. Under senaste året lycklig över att faktiskt kunna springa hela min runda, till skillnad från alla år där jag fick köra 1 minut jogging, 2 minuter gå, osv. Mentalt känns det fortfarande som att det är där jag är, så jag blir alltid förvånad när jag inte behöver stanna direkt.

Och så plötsligt i våras så pratade jag och Hanna om att anmäla oss till tjejmilen. Sedan blev det Star-loppet i maj på 7 km, kanske en bra uppvärmning? Och nu har vi anmält ett lag till Sjulnäsloppet, 5,5 km, som är i juni. Vad hände!? Sedan när har jag planerat för tre lopp?? Och hur sjutton ska jag om två veckor kunna springa 7 km på en vettig (för att vara mig alltså) tid?

Två veckor alltså, och jag har såklart börjat alldeles för sent med förberedelserna. Så nu skippar jag övrig träning och försöker att springa så många kilometer jag hinner innan 25 maj. Ve och fasa.

Igår skulle jag alltså riva plåstret och prova springa mina första 7 kilometer. I hela mitt liv. Och vet ni? Det gick! Ja alltså, det gick inte fort men det gick! 8,5 kilometer blev det till och med. När jag kom hem svor jag fasligt i några minuter, eftersom min sämsta sida i det här är ”näää jag får inte alls adrenalin av att klara ett mål, jag vill istället bara gräva ner mig i en grop och aldrig mer komma upp bara för att det var så HUVVA jobbigt”. Förstår Jakobs förvirring när han glatt gratulerar mig till denna milstolpe i min löpningskarriär, och möts av en argbigga till fru som inte kan sluta muttra över ”varför man ska slösa bort en timme av sitt liv på något som är både TRÅKIGT och JOBBIGT”…

Lite att jobba på där, jag vet. Men egentligen är jag rätt nöjd över mina 8 kilometer. Jag bara önskar att det hade varit en engångsföreteelse.

10 Maj

Fina vardagar

Som jag njuter av min halvtid. Jag vet ju att vi räknar ner mot förskola och riktig vardag, så jag vill verkligen ta vara på det sista av föräldraledigheten med Edith. Sedan är jag som inne i något flow där jag tycker det är ganska trevligt med vardagarna också, mysigt liksom. Vi äter god mat, hänger på gården, tränar, leker med Edith. Inte massa måsten, och lite mer energi av allt ljus.

Ett standardhäng som nästan återkommer varje vecka är ju mormorshänget. Då tar jag och kusinerna Elin och Lina helt enkelt vårt pick och pack, samt våra barn, och beger oss till mormor på förmiddagen för en hel dags häng. Det är extra härligt för det ingår ofta både förmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika i den bjudningen. Och det är ju sådant som man föräldraledig människa inte tackar nej till.

Ibland slår det mig vilken tur det är att jag har haft massor med andra föräldralediga att hänga med nu när vi har varit hemma med Edith. Det är ju verkligen inget att ta förgivet.

Nä hörrni, nu är det några timmars arbete som gäller, och ikväll blir det TG-avslutning (tonårsgruppen på EFS som jag är ledare för). Ha en fin dag!

Vardagsmys Vardagsmys_7 Vardagsmys_6 Vardagsmys_5 Vardagsmys_4 Vardagsmys_3 Vardagsmys_2 Vardagsmys_1

Det här är för alla som gillar IE6 och Opera på Nintendo Wii.

Tyvärr kommer den här siten att se väldigt tråkig ut i för er så du gör nog bäst i att byta webbläsare. Chrome eller ett PS4 är mitt förslag.

Frågor på det?:)