6 Sep

Att få dela engagemang

Alltså, det här är kanske lite off topic i den här bloggen men jag måste bara få skriva av mig lite.

Jag är ju som ni kanske vet medlem i en EFS-förening, och har från ung ålder varit rätt engagerad i den. Sång, mötesledning, TG-ledare, styrelsemedlem och så vidare. Och igårkväll var jag på ett arbetsgruppmöte inför en eventuell sammanslagning av vår förening, grannföreningen och Svenska kyrkan. Vi funderar alltså på att starta på nytt, tillsammans, i ny lokal.

Och det som slog mig, när jag sitter där med nio andra vuxna – nio kloka, varma, erfarna, godhjärtade, engagerade människor som är villiga att satsa tid och engagemang i något de tror på, då kan jag verkligen känna att jag älskar människor. Alltså människor som sådana. Som försöker, kämpar, skapar, kommunicerar, respekterar, behandlar varandra väl.

Nu för tiden när vissa få människor behandlar varandra så hutlöst illa runt om i världen så vill man ibland bara utplåna hela planeten. Skita i allt ihop. Tänka att vi inte är värda att finnas till, så mycket ondska som vi skapar.

Men så kommer stunderna när man verkligen vill krama om varenda människa man ser. Så mycket rimliga och duktiga människor det ändå finns! Som forskar på sjukdomar, som arbetar ideellt, som är diplomater i svåra krig, som viger livet åt att hjälpa andra. Eller som bara är fina medmänniskor.

Jag känner också en sådan tacksamhet över att få vara en del i ett sammanhang som inte är familj, vänner eller jobb. Vilken ynnest det är att få vara en del av föreningsarbete! Det är ju verkligen inte alla som är det och jag tar det nog för givet många gånger. Det finns så mycket som det har gett mig, och att redan som barn bli peppad till att anordna, arrangera och leda – med bara ett positivt bemötande. Då växer man som människa. Samt det här att få träffas, umgås, utmanas och sträva mot ett mål tillsammans med människor i alla generationer, att lära sig umgås med människor i olika åldrar och få en vid krets av människor som skulle finnas där för en om något hände. Det är nog inte heller självklart för barn och ungdomar idag.

Egentligen vill jag nog bara slå ett slag för att våga ta tiden att engagera sig i en förening. Trots att vi nog är många som känner att tiden aldrig räcker till. Men vissa engagemang tar inte bara energi, vissa engagemang ger också energi tillbaka. 

Det finns stunder när jag känner att det är för mycket och att jag är less. Men då ska jag läsa detta, och minnas den här stunden när jag är så glad över att få vara en del av en föreningsgemenskap.

Det här är för alla som gillar IE6 och Opera på Nintendo Wii.

Tyvärr kommer den här siten att se väldigt tråkig ut i för er så du gör nog bäst i att byta webbläsare. Chrome eller ett PS4 är mitt förslag.

Frågor på det?:)