14 Jan

När en liten upptar all tankeverksamhet

Alltså jag är helt fascinerad av de här rörelserna. Och jag tror typ att jag kommer att tycka det är lika märkvärdigt och förunderligt både innan och efter graviditeten som nu när jag är mitt i det. Det här med att det rör sig i magen?? Att det är en liten människa där inne som bökar runt så att man kan se magen bukta ut på utsidan? Jag vill typ skratta hysteriskt med tårar i ögonen varje gång jag tänker på det.

Tänk, att när vi låg där på kvällarna i stugan under sommaren och höll händerna på magen, då var det här livet bara ett par centimeter stort. Och nu är det en nästan fullstor bebis som ligger och rör sig därinne? Och om ett par månader får vi träffa bebisen, och om sex år så följer jag den här lilla människan till förskoleklass!?

Det är verkligen förunderligt hur mycket man kan älska någon som man aldrig har träffat.

Sedan är det ju detta med tankeverksamheten. Det är ju liksom omöjligt att tänka på något annat än bebisen när det hela tiden rör sig därinne!? Allt annat man längtar till kan man ju ”försöka hålla sig sysselsatt så att man glömmer bort att längta en stund”, men kan någon förklara hur man ska göra det när en liten fot ihärdigt verkar vilja peta tårna genom den vänstra sidans revben? Förklara det för mig, tack.

Det där måste ju vara mycket lättare för fadern. Det är klart att Jakob också längtar massor, men inte tror jag att han tänker på det exakt varje sekund och minut av alla dygnets vakna timmar. För mig ligger det som ett mantra medan alla övriga tankar tänks: ”Bebis. Vad ska vi äta till middag? Bebis. Bebis. Vilka annonser har jag skickat och inte? Bebis. Webben behöver uppdateras. Bebis. Bebis. BEBIS.”

Ja ni. Älskade lilla människa, kan du komma ut snart?

Det här är för alla som gillar IE6 och Opera på Nintendo Wii.

Tyvärr kommer den här siten att se väldigt tråkig ut i för er så du gör nog bäst i att byta webbläsare. Chrome eller ett PS4 är mitt förslag.

Frågor på det?:)