23 Nov

Hej och välkommen vecka 26!

Måndagar har gått och blivit lite trevligare dagar, då slår det nämligen över till nästa vecka i graviditetsapparna. Tjohoo!

Nu väger lillisen cirka 800 gram (tycker det låter så pluttelite), och är cirka 35 centimeter lång från topp till tå (vilket å andra sidan låter väldigt långt!). Och nu har bebisen, enligt apparna, alltså ungefär 90 procents chans att överleva. Den lilla långsmala kroppen!?

Jag fortsätter att må bra, i helgen fick jag dock första ordentliga ”oj vad jag känner mig gravid”-känslan, jag fick nämligen sådan värk i både mage och ryggslut, och magen kändes både hård och oresonlig. Ville helst ligga på rygg med mjuka kuddar i svanken och inte röra mig ur fläcken. Det höll i sig under lördagen också, men har försvunnit till idag.

Sparkar och buffar gör det också! Förra veckan var det vissa dagar hela havet stormar därinne, men det kan fortfarande vara timmar där det är betydligt mindre rörelser. Men nu har jag åtminstone lärt mig lite hur jag ska ligga och göra för att ”framkalla” något litet svar ifall jag tycker det har gått länge, och det är verkligen så otroligt mysigt när det rör sig! Kan bara ligga länge, länge och hålla händerna på magen för att försöka pricka in någon liten knuff. Jakob har fortfarande bara känt en gång, men hans tålamod är också noll. Jag ropar, han springer dit, lägger händerna på magen, väntar exakt sex sekunder och konstaterar sedan att ”nej, jag kände inget”. Jahaja.

I veckan har vi både barnmorskebesök och ultraljud (har låg ämnesomsättning vilket gör att de kollar tillväxten med ultraljud en gång i månaden). Mysigt att få se bebisen igen!

23 Nov

Lördagskalas

Vilken välfylld toppenhelg det har varit! Fredags var det spex och möte i Jävre, och i lördags kom delar av ”släkt-kvinnorna” förbi för att umgås lite medan jag bebisfotade lilla nyfödda kusinbarnet Majlis (ska visa bilder senare). På kvällen bar det iväg till Arnemark där vi höll kalas för Jakob. Hehe, perfekt det där att få ordna kalas i Jakobs föräldrars härliga kalas-hus, det är liksom mycket lättare att vara drygt 20 människor där än hemma i lägenheten. Även om vi nu var cirka 45 stycken där under förlovningsfesten….

Ska jag vara ärlig så blir det inte heller mycket till fixande, det blir nämligen en hel del hjälp från husvärdarna vilket verkligen är ovärderligt när man inte kanske riktigt har samma ork som i vanliga fall. Eller tjaa, Jakob har väl samma ork och det är ju i för sig hans kalas, men ett sådant viktigt ansvar som kalas-ansvar kan man inte bara helt lämpa över på första bästa. Där är hans mor och far betydligt mer betrodda.

Det blev i alla fall en mycket trevligt kväll, med pepparsåsmackor (som jag har insett är världens EFS-grej, alltså ”stark” köttfärssås med etiopisk peppar som man äter på frallor med banan, ananas och vitkålssallad. Det är först i vuxenålder som jag har insett hur få det är som har provat denna delikatess?) och tårtfika. Allt man behöver, med andra ord.

Om Jakob var nöjd? Eh, ja. Det tror jag väl? Ni måste fokusera på det viktiga.

Pepparsåsmackorna. 

Jakobs kalas 2015

Jakobs kalas 2015_1

Jakobs kalas 2015_2

Jakobs kalas 2015_3

Jakobs kalas 2015_4

Det här är för alla som gillar IE6 och Opera på Nintendo Wii.

Tyvärr kommer den här siten att se väldigt tråkig ut i för er så du gör nog bäst i att byta webbläsare. Chrome eller ett PS4 är mitt förslag.

Frågor på det?:)