4 Sep

En dag med djur

Något som jag verkligen tycker om med att mor och far är familjehem är alla saker man får göra när man har ett barn att ta med. För mig som fortfarande typ är ett barn är ju det helt perfekt att alltid ha ett barn att dra med sig till barnbio, badhuset eller på exempelvis Gran-dagen som var i söndags. Och att de sen redan var två vuxna som var där med två barn, (eller som när vi var på Äventyrsbadet med åtta vuxna och tre barn), det bryr jag mig inte om. Jag följde med!

Och Gran-dagen i strålande höstsol var ju helt ljuvligt. En dag när man får klappa på alla djur, se barnen rida hästar (hej avundsjuk), äta hamburgare och hålla kaniner. Om jag hade varit en katt hade jag kurrat av välbehag. *kurrrrrrr*

Cecilia var milt upprörd över att hon bara fick rida en liten häst och deklarerade tydligt för kvinnan som gick bredvid att ”nästa gång, då ska jag rida en stor häst!”.

4 Sep

Låt oss tala om bussar.

Okej, alla ni som aldrig har pendlat eller åkt mycket buss i perioder kanske finner detta helt ointressant, men låt oss tala lite om bussar. Efter att ha pendlat varje dag nu sedan första april så känns det verkligen som att man har kommit in i vad som gäller. Vi har till exempel några grundregler:
– Man har ett säte och inget annat
– Man pratar inte med någon bredvid eller i telefon på morgonturen
– Om man snarkar är man dödens. (det var en man som drog sådana timmerstockar en gång att hela bussen lämnades sömnlös. Och en sömnlös buss är en upprörd buss, hehe.)

För det är ju bara så att alla sover på morgonen. Alla sover. Punkt. Och det är märkligt det där med att sova på buss för man märker liksom aldrig när man somnar eller vaknar? Där sitter man och blundar, tänker lite på att man måste handla inför det som ska bakas till helgen, ”Oj, idag hinner jag nog inte somna innan vi är framme” funderar man innan alarmet plötsligt stör. ”Mäh? Jag ställde ju klockan på 40 minuter, varför tjorvar den??” hinner man tänka innan man inser att man är framme. Snopet är ordet.

Jag har också insett det mysiga med busschaufförernas situation, för ni vet hur mysigt det är när man kör bil och alla i bilen somnar förutom en själv (såklart)? Det känns liksom sådär gosigt att alla ligger tryggt och sussar medan man själv rattar omkring med lite svag radio i bakgrunden. Tänk då för busschauffören!? Varje morgon får hen köra en hel timme med 70 sussande små människor bakom sig. Jag ser som framför mig hur busschauffören tittar i bakspegeln med ett litet milt leende mot alla oss söta resenärer som sitter med halvöppna munnar och slängande huvud. ”Seså, mina små resenärer, sov nu så att ni orkar dagen” 

Det här är för alla som gillar IE6 och Opera på Nintendo Wii.

Tyvärr kommer den här siten att se väldigt tråkig ut i för er så du gör nog bäst i att byta webbläsare. Chrome eller ett PS4 är mitt förslag.

Frågor på det?:)