24 Maj

Citron- och limepaj direkt från formen

Jag är alldeles särskilt förtjust i lite sura ingredienser i bakverk. Citron och lime är två måsten hemma hos oss, det ska liksom bara finnas ifall man behöver svänga ihop en citronmuffins eller så. Älskar att skriva ”svänga ihop” som att det bara är att vifta med trollspöet för att få lite nybakta muffins, hehe.

Idag gjorde jag en citron- och limepaj som jag gick och små-åt på ungefär hela dagen. Jag liksom gröpte ut direkt från den lilla pajformen så fort jag blev sugen. Jag ber om ursäkt pajen – det var ovärdigt. Inte ens lite vispad grädde fick du vid sidan. Men du var bara sååå god!

Pajskal:
3 dl vetemjöl
2 msk socker
125 g smör
1 äggula

Fyllning:
3 ägg
2 dl socker
2 msk mjöl
2 tsk vaniljsocker
2 dl vispgrädde
1 citron, skal och saft
1 lime, skal och saft

Gör såhär:
– Pajskalet: Låt smöret bli rumsvarmt och rör ihop det med socker och mjöl till en grynig massa. Tillsätt äggulan och arbeta ihop till en deg.
– Tryck ut degen i en pajform och ställ in i kylen i typ 30 minuter eller i frysen i typ 10 minuter.

– Fyllningen: Vispa ägg och socker pösigt. Rör ner vetemjöl, vaniljsocker och grädden.
– Riv skalet på limen och citronen och pressa ur saften. Tillsätt saft och skal till smeten och rör till en jämn smet. Häll smeten i pajskalet. Grädda i nedre delen av ugnen i 200°C i ca 30 minuter.

– Servera och gröp ut pajen direkt från formen! Eller ja, det går äta på assietter också…

20130524-214106.jpg

24 Maj

Klättringsdebut

Jag och Jakob var och klättrade i klättringshallen igår. Jakob har gått en klättringskurs för ett par månader sedan och brukar vara där och klättra, men igår var första gången jag följde med. Om vi säger såhär… Ni vet det där man brukar säga att man ofta har helt fel bild av hur man själv ser ut, tjejer tror ofta de har mycket större storlekar än de faktiskt har och vid tester så ritar man sina komplex mycket mer framhävande och så vidare. Eh, det verkar inte gälla för mig. Jag trodde snarare att jag såg ut som en slank spindel som liksom flytande tog mig upp längs väggen. Sedan ser jag att Jakob har fotat mig och plötsligt inser jag att jag inte alls ser ut som någon spindel utan snarare som en… hur ska jag säga… välfylld potatissäck som någon har knutit fast i tjocka rep. Milt sagt.

Sedan säger Jakob att jag ska försöka sluta ”klampa” när jag sätter ner fötterna på klättringsstenarna och visar ett tyst exempel när han smidigt klättrar upp. Jaha, nähä. Som att jag bryr mig…. 

(Ser ni vilken slank och ljudlös spindel som flyter upp längs klättringsväggen? Vadå ”nä”? Titta bara på bilden ju! Den är ju där, rakt fram..?)

Som tur var såg jag inte bilderna förrän efter jag hade klättrat så jag levde i glad ovisshet under alla mina tre vändor. Jag klarade mig till och med högst upp en gång, ”bara” sju meter hög klättervägg just där men ändå! Sedan att jag inte klättrade upp dit utan att Jakob drog mig upp i säkerhetslinan, det är en annan sak.

Skoja! Kanske.. hehe…

Det här är för alla som gillar IE6 och Opera på Nintendo Wii.

Tyvärr kommer den här siten att se väldigt tråkig ut i för er så du gör nog bäst i att byta webbläsare. Chrome eller ett PS4 är mitt förslag.

Frågor på det?:)