16 Maj

När jag lär ut min löparteknik

Klara, färdiga, GÅ! Alla springer. Hundratals, ja tusentals små fötter kämpar sig över vårens första grästuvor när barnen i bländande reflexvästar armbågar sig fram genom myllret. Stampet av fötterna får det att mullra i marken när de passerar mig och en pojke i klarblå mössa springer förbi. Blicken är riktad framåt, han är fokuserad. Den här pojken siktar på seger.

25 meter är avklarade, dags för vätskepaus. De små dricker i långa klunkar, de har inte bråttom – här gäller det att släcka törsten. De större bryr sig inte om svedan i halsen. Tiden tickar, målet måste nås. Stationen med hallonsaften passeras och nu kan den enorma massan av ungar se den. Målgången. Stora bokstäver som vittnar om att plågan snart är över. Löpstegen blir längre, ljudet från när de galonklädda benen gnider mot varandra ökar i frekvens. Fem meter kvar, två meter kvar och DÄR är första löparna i mål! Jubel, fanor som vajar i vinden, de många segrande små nävarna som skjuter mot skyn. Alla är segrare. ”Yeeees!” ropar någon som droppar in en bra bit efter täten, vad spelar det för roll – målsnöret är passerat. Alla är segrare.

Japp, idag har årets Myran-loppet avgjorts. Och nä, det var kanske inte tusentals som sprang men ett drygt tjugotal färgglada förskolebarn kutade den lilla rundan. Cecilia var överlägset bäst – vilket löpsteg! Vilken elegans, vilken grace! Som en rosa gasell parerade hon över grästuvorna. Vilken tur att jag lärde henne min löpteknik i så tidig ålder..!

Det här är för alla som gillar IE6 och Opera på Nintendo Wii.

Tyvärr kommer den här siten att se väldigt tråkig ut i för er så du gör nog bäst i att byta webbläsare. Chrome eller ett PS4 är mitt förslag.

Frågor på det?:)