3 Maj

En snorkråka i pepparkakan

Alltså barn. Som jag kan fascineras av dessa små varelser. Många pratar ibland om barn som att det liksom bara är en grupp av besvärliga, krävande och snoriga tingest, men ibland får man verkligen stanna upp och inse att det är små personer med egna personligheter och intressen.

Jag hann med ett förmiddagsbesök på mammas och Cecilias förskola idag och det kan verkligen vara underhållande att bara stå och titta på någon av dem. Se hur de liksom sitter och häller sand i en hink, packar med spaden, mumlar att det minsann är en pepparkaka, hur de tittar upp och kikar runt omkring, letar någon som vill smaka. ”Emmaaa? EMMAAA! Cecilia har gjort pepparkaka, jättegott.” säger lillan medan hon försöker mata mig med spaden. Plötsligt hajar hon till och stoppar ett litet korvfinger in i näsan. Skiner upp, tittar mot mig. ”Cecilia hittade en liten, liten snorkuse!” Åh. Eh nej tack, jag vill inte ha den, sätt den i pepparkakan vettja. Stackars lille pojken som sedan blev offer för provsmakning. Han hade nämligen inte vett nog att ”låtsas-äta”…

Fredagens tips är för övrigt att komma förbi på Café Tre på Djupvikskyrkan mellan 18-22! Jag ska hjälpa till i fiket och det ska bli lika roligt som alltid! Hääärligt med helg!

Det här är för alla som gillar IE6 och Opera på Nintendo Wii.

Tyvärr kommer den här siten att se väldigt tråkig ut i för er så du gör nog bäst i att byta webbläsare. Chrome eller ett PS4 är mitt förslag.

Frågor på det?:)