Lakritscheesecake med lime och drömmar om lekland
När vi nu ändå är inne på lakritstemat så ska jag passa på att visa en lakritscheesecake med lime som jag gjorde häromdagen. Jag som för övrigt sa till min klasskompis att jag inte var överförtjust i just cheesecake, alltså jag gillar det – men det är liksom inte något som jag ”inte kan klara mig utan”. Sådär som det är med typ alla andra efterrätter….. Hehe.
Men jag ska inte ljuga, det här är en rätt speciell smak – för det första gäller det ju att de som bjuds faktiskt gillar lakrits vilket inte är så säkert. För det andra är även lime lite speciellt, men ifall gästerna gillar båda smakerna – då är det bara att tuta och köra!
Du behöver:
150 g digestivekex
50 g smör
2 tsk lakritsextrakt, i pulver
500 g kesella
4,5 st gelatinblad
1 st lime, rivet skal
2 dl socker
3 dl grädde
1,5 dl vatten
8-10 turkisk peppar-karameller
2 msk gelésocker
Gör såhär:
– Smält smöret. Krossa kexen till minismulor tillsammans med lakritspulvret. Blanda med det smälta smöret. Tryck ut till en botten i en form med löstagbar kant (22-24 cm).
– Blötlägg gelatinet. Blanda kesella med limeskal och socker. Vispa grädden.
– Krama ur gelatinet och smält försiktigt på svag värme med 1/4 av kesellablandningen. Vispa ner gelatinblandningen i resten av kesellan.
– Vänd ner grädden i kesellan till en slät blandning. Fyll formen med blandningen och ställ svalt tills massan satt sig.
– Krossa lakritskaramellerna i en mortel. Koka upp vattnet och låt krosset smälta i vattnet. Tillsätt gelésockret och låt sjuda 30 sekunder. Låt svalna tills glazen fortfarande är just rinnig, obs – här måste man vakta lite!
– Ta ur cheesecaken ur formen och stryk försiktigt ut lakritsglazen. Låt stå svalt och dekorera med ett par limeklyftor innan servering. Ääääät!
Söndagen spenderas med att jag och Jakob är bittra över att det är så väldans kallt. Vi som skulle ta med matsäck, åka ut till stugan och sitta ute i det strålande vädret! Nu känner vi oss bara instängda och ingen extraplan har vi heller. I min fantasivärld inbillar jag mig att det är mycket lättare att hitta på saker att göra på vintriga lördags- och söndagsförmiddagarna när man har barn. Åka till badhuset, åka till leklandet, gå ut och åka pulka – sådana roliga saker känns inte lika aktuella när det bara är jag och Jakob… Haha nu blev jag fnissig. Jag såg just i mitt inre hur Jakobs långa kropp åker ner för den gula rutschkanan i Leo´s lekand med ett lagomt roat uttryck och sedan vår konversation efteråt. ”Jaha, nähä. Om vi skulle ta och hoppa lite i bollhavet en stund…? Se om det kanske är roligare..? Inte det?”